Till innehållet
Sök

Studenter och studerande

Reuters ruta 15/7 1998

En studerande läsare har funderat över användningen av ordet studenter i betydelsen ’studerande’ (t.ex. när det talas om studenter som demonstrerar i Indonesien), och undrar om det kan bero på inflytande från engelskan. Den som har blivit student behöver ju inte nödvändigtvis vara studerande, konstaterar hon, och undrar om det finns några regler för användningen av de här orden.

Nu kan vi först och främst slå fast att student i svenskan liksom i andra språk har grundbetydelsen ’en som studerar’, alltså just ’studerande’. Den innebörden har ordet haft så länge det har funnits i svenskan, och det lånades in via lågtyskan redan under fornsvensk tid.

I dagens svenska språkbruk har ordet student två huvudbetydelser: dels studerande (vid högskola), dels en person som avlagt studentexamen (eller i Sverige sedan 1969 en som gått ut gymnasieskolan). Båda betydelserna är fullt levande.

I ett lite längre tidsperspektiv än den studerandes är det i själva verket så att ordet studerande är relativt nytt som allmänt uttryck för den som studerar vid högskola. Det var egentligen på 1970-talet som det började användas mer allmänt, både i Sverige och i Finland. En av orsakerna var säkert att man inte nödvändigtvis behövde vara student i den andra betydelsen för att studera, och en annan att man av demokratiska skäl inte ville särskilja mellan dem som studerade vid högskola och andra studerande.

I artikeln student i Svenska Akademiens ordbok finns en anmärkning som säger att ordet student i och med högskolereformen 1977 i officiellt språkbruk har ersatts av studerande utom såsom förled i vissa sammasättningar. De sammansättningar det är fråga om är t.ex. studentkår, studentnation, studentbostad, studentpolitik.

Men i allmänspråket, i Sverige lika väl som i Finland, är det fortfarande vanligt att student används om studerande. I tidningsspråk verkar det vara klart mer frekvent än studerande. I synnerhet när det gäller utländska förhållanden är det förstås inte uteslutet att det internationella (läs: engelska) bruket påverkar också svenskan. En sådan påverkan verkar uppenbar när högskolelärare talar om ”en av mina studenter” (one of my students).

Studerande ohanterligt

En bidragande orsak till att studerande inte slår ut student i språkbruket (och säkert huvudorsaken till att det knappast används i sammansättningar) är att det är så långt och framför allt så ohanterligt. Redan bestämd form singular vållar ett visst besvär. Formen studeranden är visserligen korrekt, men framför allt i rikssvenskt språkbruk används nästan alltid den studerande. I obestämd form plural ser man ofta, i synnerhet i Finland, den klart oriktiga formen ”(flera) studeranden” – det rätta är som bekant studerande också i plural. Och i bestämd form plural används nästan uteslutande de studerande. Jag har inte stött på ett enda belägg på ”studerandena” i rikssvenska texter.

Bli student

I en språkspalt för tre år sedan har jag (därtill vilseledd av en rikssvensk sageskvinna) hävdat att uttrycket bli student är enbart finlandssvenskt och att man i Sverige bara säger ta studenten. Sedan dess har jag emellertid stött på mängder av exempel på bli student i rikssvenska texter, och det nämns också som ett normaluttryck i SAOB. Däremot är det uppenbarligen bara i Finland man kan bli student från en viss skola – i Sverige blir man student vid eller i en skola.

Mikael Reuter