På tal om språk: Talko, ännu och den finlandssvenska satsflätan

Ladda ner som mp3-fil
Lyssna på Youtube

Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter är båda språkvetare, de har jobbat som språkvårdare och är båda specialiserade på finlandismer.

– Om man sysslar med språkvård för finlandssvenska handlar det mycket om finlandismer, även om man också sysslar med den slags språkvård som gäller svenskan i Sverige och andra språk. Man måste helt enkelt syssla med finlandismer, säger Mikael.

Den som inspirerade Charlotta var ingen mindre än Mikael, då hon under studierna i journalistik läste många av Mikaels språkspalter om finlandismer som kurslitteratur och inspirerades att byta huvudämne och börja läsa nordiska språk i stället.

Viktiga för identiteten

Charlotta och Mikael har alltså sysslat eller sysslar aktivt med finlandismer på ett professionellt plan, men hur ser deras personliga förhållande till finlandismer ut?

– Jag är intresserad av dem professionellt, men tycker också om att använda dem i min egen vardag. Vissa av dem är viktiga för min identitet.

Charlotta nämner täckas som en favorit, och ännu i den finlandssvenska betydelsen är en finlandism som hon inte kan undvika att använda.

– Beroende på sammanhanget använder jag lite olika finlandismer.

Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter tror att finlandismerna spelar en stor roll för den finlandssvenska identiteten. Foto: Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter

Mikael citerar språkvårdaren Hugo Bergroth, som i sin bok Finlandssvenska från 1917 skriver att vi någon gång kan använda finlandismer av princip men att vi inte ska göra det av håglöshet eller okunskap.

– Vi ska medvetet använda de finlandismer som fyller en funktion. Vissa är viktiga för vår identitet, och vissa fyller en lucka i ordförrådet.

Här nämner Mikael talko, som han gärna använder och som han också gärna hade sett få fotfäste i standardsvenskan. Nu verkar däremot ett annat ord komma in för det vi kallar talko, nämligen det norska dugnad. 

– Det låter som något positivt för duga och duglig, och det låter svenskt trots att det är norskt, säger Charlotta.

Det finns också onödiga finlandismer

Både Mikael och Charlotta tror att finlandismerna spelar en stor roll för den finlandssvenska identiteten, och Charlotta menar att det syns i det intresse som finns för finlandismer bland finlandssvenskar.

– Jag tror att man som finlandssvensk är mycket mer intresserad av att prata om sitt språk än vad sverigesvenskar i allmänhet är, och det beror säkert på att vårt språk inte är riktigt självklart alla gånger. Därför känns det viktigt att få säga att våra ord är bra, säger Charlotta.

Även om båda Charlotta och Mikael är positiva till många av finlandismerna påpekar Mikael att det är viktigt att komma ihåg att en av språkvårdens uppgifter trots allt är och har varit att få folk att inte använda onödiga finlandismer.

– Nu låter det som om vi tyckte att man ska använda finlandismer hela tiden, men många av finlandismerna är i vårt tycke onödiga. Finlandssvenskan ska vara en del av det svenska standardspråket, säger Mikael.

Rekommendationer i Finlandssvensk ordbok

Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter är också författarna till Finlandssvensk ordbok, där det finns finlandismer av olika slag, bland annat ord, uttryck och böjningsformer. I ordboken finns rekommendationer för användningen av finlandismer. Vid uttrycket ta exempel av står det till exempel i svenskan används vanligen och så ett antal uttryck, bland annat ha som modell, ta efter och använda som förebild.

– Ta exempel av är en så kallad statistisk finlandism, vilket betyder att uttrycket är väldigt mycket vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan. Därför finns ingen klar avrådan från att använda uttrycket – vi kan ju inte säga att en finlandssvensk inte ska använda ta exempel av, men de få gånger en sverigesvensk gör det är det helt okej, säger Charlotta.

– Eller ta ordet hoppeligen. Det anses vara en finlandism, men jag har hört det användas helt spontant av Peter Englund som då var ständig sekreterare för Svenska Akademien, och så används det till exempel i Norrland, säger Mikael.

Mikael medger att det finns inslag av tyckande i den här graderingen av finlandismer, men tyckandet är byggt på diskussioner med sverigesvenska och finlandssvenska kolleger.

För Charlotta kändes det svårt att ge rekommendationer för användningen av finlandismerna i Finlandssvensk ordbok utan att veta i vilket sammanhang de skulle användas. Men eftersom det var uppdraget satt hon och Mikael tillsammans och gick igenom varje ord och uttryck i manuskriptet, kontrollerade det mot de principer de följde och bestämde hur rekommendationen för just det ordet skulle se ut. Principerna finns i förordet till Finlandssvensk ordbok.

Ibland står det också använd hellre och använd i stället om vissa ord. Skillnaden mellan dem är att använd i stället är en strängare rekommendation än använd hellre.

Det besvärliga ännu

Finns det något tillfälle då ni undviker att använda finlandismer?

– Det finns inget sådant tillfälle. Visst är jag kanske mer återhållsam om jag till exempel talar med svenska kolleger, men det är ytterst sällan jag är beredd att tala ett språk helt fritt från finlandismer, säger Mikael.

– Det finns professionella sammanhang då jag strävar efter att tala standardsvenska, men jag tror det är få som lyckas undvika finlandismer helt, inte heller jag, säger Charlotta.

Hon nämner grammatiska finlandismer som kan vara svåra att undvika även om man vill. En som man hör och ser ofta är att i satsfläta (en sak som jag tror att intresserar dig).

– Och ännu! Det går inte att lära sig reglerna för när man kan använda ännu. Jag har diskuterat det med mina svenska kolleger men det är väldigt svårt. Jag har också försökt skriva om det i min bok (Så här ska det låta), men det är inte heltäckande, det vet jag, säger Mikael.

Kunskap är den viktigaste exportvaran

På frågan om vilken finlandism de skulle exportera till Sverige svarar Charlotta att rådda brukar nämnas i det här sammanhanget. Men numera finns ett annat svenskt ord rådda som kommer från engelskans roadie och som snarast betyder ’ställa i ordning’.

– Egentligen tror jag inte vi borde satsa på att exportera enstaka ord utan kunskapen om finlandssvenskar och finlandismer och hoppas på en större förståelse i Sverige, säger Charlotta.

Mikael nämner hemma från som en finlandism som han har börjat gilla mer och mer på senare tid. Det leder in på en diskussion om hur olika tycke och smak kan vara.

– Det är så individuellt vad man råkar tycka om. En dag kanske jag tycker att det här är världens bästa finlandism och en annan dag kanske jag tycker om någon annan, bara för att den sitter så bra i en viss situation, säger Charlotta.

Språkbruket, också finlandismerna, kan helt enkelt vara ganska personliga och förknippade med vissa känslor.

– Och det kanske de gärna får vara, säger Charlotta.

Jingel: Setuniman: Safari loop 0S22m2 (CC BY-NC 3.0) (förkortad) (nedladdad från Freesound.com 28.5.2019)