Julkalendern 2015
Lussekatt
Till luciakaffet serveras ofta lussekatter, dvs. vetebullar som oftast är kryddade med saffran och russin och som har en speciell form. Hur lång lussekattstraditionen på svenskt håll är råder det delade meningar om. Enligt svenska ordböcker är ordet belagt i slutet av 1800-talet, men vissa källor menar att bakverken kom till Göteborg i början av 1600-talet med inflyttade holländare.
Namnet på bakverket har också tolkats på olika sätt. Man är överens om att det går tillbaka på en äldre benämning, dövels- eller dyvilskatt, där dövel är en biform till djävul – detta ord är ursprungligen ett lån från hollänskan, och än i dag bakar man i Holland duivekater före jul. Lusse ska inte heller ha något med Lucia att göra utan är bildat till Lucifer. Man menar nämligen att lussekatterna härstammar från en katolsk folktro där heliga Nikolaus går omkring i stugorna och delar ut gåvor till snälla och lydiga barn och har med sig en djävulsfigur slagen i bojor – som symbol för det godas makt över det onda. Saffranet i lussekatterna ska också ha med djävulen att göra, för den solgula färgens uppgift var att skrämma bort Lucifer och locka tillbaka solen.
Katten i lussekatten har också två förklaringar. Dels kan den hänga samman med en gammal föreställning om att djävulen kunde uppträda i en kattgestalt, dels tror man att brödet har varit en ersättning för ett kattoffer till jordmakterna.
Leila Mattfolk
