Språknytt
Finland behöver en ortnamnslag
En ortnamnslag behövs för att trygga försörjningsberedskapen och det immateriella kulturarvet.
Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) föreslår att det ska stiftas en ortnamnslag i Finland för att trygga kommunikationen i samhället. Språkinstitutet har också tidigare lyft fram behovet av en sådan lag.
En ortnamnslag är nödvändig för att reglera ortnamnsbruket i offentliga sammanhang. Ortnamnen är en viktig del av samhällets infrastruktur och försörjningsberedskap och därför är det viktigt att namnbruket är enhetligt i det offentliga språkbruket. Vid stora olyckor och andra katastrofer behöver allmänheten, myndigheterna och medierna använda samma namn om samma platser för att kommunikationen ska fungera.
I dag är de författningar som berör ortnamn spridda på flera olika lagar och beslut om namn fattas av många olika myndigheter.
Hävdvunna ortnamn utgångspunkt för namnplanering
En ortnamnslag skulle bidra till att trygga ett ändamålsenligt bruk av hävdvunna ortnamn och för en fungerande planering av offentliga namn. De hävdvunna ortnamnen är en del av vårt immateriella kulturarv och utmärkande för dem är att de har uppstått spontant och etablerats bland invånarna i ett område. Exempel på hävdvunna ortnamn är namn på holmar, sjöar, skogar och byar. Både med tanke på vården av det immateriella kulturarvet och för räddningssäkerheten är det viktigt att de här namnen används. De hävdvunna ortnamnen ska vara utgångspunkten för de offentliga namn som myndigheter planerar. För att samhället ska fungera är det av stor vikt att planerade ortnamn som namn på administrativa områden, trafikplatser och vägar leder rätt och kopplas till rätt del av landet.
Språkinstitutet har på begäran av Lantmäteriverket under flera årtionden granskat de svenska och finska ortnamnen på Lantmäteriverkets kartor. De samiska namnen granskas i sin tur vid Uleåborgs universitet. Den viktigaste källan för granskningsarbetet är ortnamnssamlingarna i Språkinstitutets namnarkiv, som har samlats in genom intervjuer med ortsbor. Vid behov kartläggs också hur ortnamnen används i dag. Vid granskningen beslutas till exempel vilka namn som ska användas på kartorna. Också stavningen av namnen ses över.
De standardiserade namnen sparas i Lantmäteriverkets ortnamnsregister. Ett av syftena med en ortnamnslag skulle vara att göra det obligatoriskt för myndigheter att använda de hävdvunna namn som finns i registret. De borde användas både i all myndighetskommunikation och i planeringen av nya namn.
Finland är ett av få länder utan ortnamnslagstiftning
I praktiken är en minimimålsättning för en ortnamnslag att ge den nuvarande standardiseringsprocessen officiell status. En nationell standardisering är viktig också för den internationella informationsgången. Förenta nationerna rekommenderade redan på 1960-talet att varje land skulle inrätta ett nationellt organ med auktoritet över ortnamnen och i en europeisk jämförelse är det ovanligt att ett land saknar ett sådant organ. I de andra nordiska länderna finns lagstiftning om ortnamn. När en ortnamnslag börjar planeras i Finland kan vi kartlägga ortnamnslagstiftningen i grannländerna och fundera på hur den eventuellt kunde anpassas till finska förhållanden.
Ett första steg i planeringen av en ortnamnslag är att tillsätta en arbetsgrupp med bred representation som får i uppdrag att utreda hur en ortnamnslag kunde stiftas. I en sådan arbetsgrupp behövs representanter för såväl nationalspråken som minoritetsspråken. Språkinstitutet och Lantmäteriverket bör vara representerade, liksom olika ministerier: Undervisnings- och kulturministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Justitieministeriet och eventuellt också Inrikesministeriet.
Ulla Onkamo
Skribenten är
ledande namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
Översättning och bearbetning: Maria Vidberg och Bianca Ortiz Holmberg
- Paikannimilaki turvaisi ja tehostaisi yhteiskunnan toimivuutta (Kotus-blogi 2.5.2023)
- Satsa på språk (Språkinstitutets initiativ till regeringsprogrammet)