Till innehållet
Sök

rss Språknytt

6.3.2023 8.00

Finlandssvensk ordbok har nytt gränssnitt och ny logotyp

Nu är även Finlandssvensk ordbok tillgänglig och mobilvänlig.

Över 400 000 sökningar i Finlandssvensk ordbok i fjol visar att intresset för finlandismer är stort och konstant. Ordbokens nya gränssnitt gör den användarvänligare än tidigare, även om innehållet är detsamma.

Olika användningsområden 

Den nuvarande upplagan av Finlandssvensk ordbok lades ut på nätet 2016. Samma upplaga utkom redan 2008 i bokform, men innehållet är fortfarande högst aktuellt. Finlandssvensk ordbok bidrar till att beskriva finlandssvenskan och öka medvetenheten om finlandismer.  

– Den som vill undvika finlandismer kan med hjälp av boken få standardsvenska alternativ. Den som vill förstå vad olika finlandismer betyder kan också få hjälp av ordboken. De finns också de som använder Finlandssvensk ordbok för att lära sig nya finlandismer. Jag vet till exempel att det finns författare som läser Finlandssvensk ordbok på det sättet, säger Charlotta af Hällström-Reijonen, en av författarna till ordboken. 

Charlotta af Hällström-Reijonen. Foto: May Wikström

Många finlandismer i ordboken är kända i hela det svenska språkområdet i Finland. Fortsättningsvis 'fortfarande', inkommande 'kommande, instundande' och nog i bekräftande betydelse används från norr till söder och öster till väster, men det finns också regionala skillnader. 

– I södra Finland används till exempel hämta i betydelsen ’ha med sig’, medan lämna, i betydelsen ’bli kvar, stanna kvar’ främst används av österbottningar. För att ta två kända exempel, säger af Hällström-Reijonen. 

Det finns också utdöda finlandismer, som uttrycket det rör inte mina kalla kläder, som betyder ’det angår mig inte det ringaste’. Sådana finlandismer finns inte med i Finlandssvensk ordbok. 

– Finlandssvenskan förändras som alla andra språk och språkvarieteter. Långsamt men säkert. Den här förändringen är fullt naturlig och inget att oroa sig över, säger af Hällström-Reijonen. 

Läs mer om finlandismer i Språkbruk 


Tillbaka till rubrikerna