Förslag: ny ämbetsverksstruktur inom bildningsförvaltningen

Institutet för de inhemska språkens direktör Leena Nissilä säger att förutsättningarna för institutets verksamhet måste tryggas.

För ett år sedan tillsatte Undervisnings- och kulturministeriet ett projekt med målet att trygga kvaliteten och serviceförmågan inom ministeriet och dess ämbetsverk under de kommande åren. Beredningsgruppen för projektet hade som uppgift att ”utvärdera verksamheten inom undervisnings- och kulturministeriets koncern som helhet, utarbeta en gemensam målbild för bildningsförvaltningen och bereda ett utvecklingsprogram för att uppnå målbilden”.

Projektets slutrapport är nu färdig och innehåller bland annat förslag till förändringar för hur Språkinstitutets uppgifter ska organiseras i framtiden.

Större ämbetsverk

Beredningsgruppen föreslår att bildningsförvaltningen i fortsättningen ska bestå av fem ämbetsverk, förutom ministeriet. I dag är ämbetsverken elva till antalet. Språkinstitutet ska enligt förslaget delas upp och placeras under två olika helheter. Alla verksamheter förutom arkiven och bibliotekets allmänna samlingar placeras under helheten för fostran, utbildning och språk. Arkiven och de allmänna samlingarna placeras i så fall under helheten med ansvar för biblioteks- och arkivverksamhet.

Programmet innehåller också många förslag på hur verksamhetsformerna på ministeriet och ämbetsverken ska förnyas och hur samarbetet mellan enheterna kunde förstärkas. Framför allt vill man främja digitaliseringen, stärka den enhetliga styrningen och utveckla gemensamma tjänster.

Resursbristen begränsar verksamheten

Språkinstitutets direktör Leena Nissilä betonar att programmet är ett förslag från en arbetsgrupp. Det handlar om såpass stora frågor att det vore bra att skriva om detta i  regeringsprogrammet.

– Under ett helt år har arbetsgruppen fört goda och viktiga diskussioner om nuläget och framtida utmaningar, säger Nissilä. I förhållande till sina resurser har vårt förvaltningsområde väldigt många uppgifter. Ur Språkinstitutets synvinkel handlar det om att trygga verksamhetsförutsättningarna för vården och bruket av de inhemska språken. Språket är en del av försörjningsberedskapen. Som rapporten konstaterar ska Språkinstitutets verksamhet profileras så att alla kunder, också de utanför förvaltningsområdet, hittar dem även i fortsättningen.

Nissilä påminner om att Språkinstitutet också är pressat att utvidga sin verksamhet. Med dagens resurser kan institutet inte svara på utmaningarna som kommer i och med mångspråkigheten, behovet av stöd för språklig integrering och behovet av språklig revitalisering.

Inga arbetsplatser är hotade

Enligt Språkinstitutets förvaltningschef Toni Nykänen är det ekonomiska läget inom förvaltningsområdet som helhet mycket oroande. De nedskärningar som redan är inom synhåll är mycket svåra att genomföra utan strukturella förändringar. Däremot är inga arbetsplatser hotade på grund av förslagen i programmet.

– Upprepade sparprogram inom statsförvaltningen har lett till att ämbetsverken är i en svår ekonomisk situation, säger Nykänen. För Språkinstitutets del har det här betytt att vi inte alltid har kunnat rekrytera när en tjänst har blivit ledig. Någon förändring på den här punkten är inte att vänta inom den närmaste framtiden.

Slutrapporten kan läsas på Undervisnings- och kulturministeriets webbplats (på finska). I ministeriets egen nyhet, publicerad den 14 oktober, finns rapportens innehåll noggrannare beskrivet.

• UKM föreslår ändringar i ämbetsverksstrukturen inom bildningsförvaltningen (Undervisnings- och kulturministeriet, nyhet 14.10.2022)
  
  
• Sivistyshallinto 2030: Opetus- ja kulttuuriministeriön kehittämishankkeen loppuraportti

Tillbaka till rubrikerna