Till innehållet
Sök

rss Språknytt

26.6.2020

Ordet eskimå väcker diskussion

Eftersom ordet eskimå av många uppfattas som kränkande rekommenderar Institutet för de inhemska språken ordet inuit som övergripande benämning på de arktiska folkgrupperna på svenska.

En diskussion om ordet eskimå har blossat upp i de finländska medierna till följd av att en amerikansk glasstillverkare har meddelat att namnet på glassen Eskimo ska bytas ut i USA. Eftersom det finns glasspinnar som säljs under namnet Eskimo också i Finland är frågan om namnet dagsaktuell även här hos oss. Att marknadsföra produkter under namn som kan uppfattas som nedsättande är självklart inte acceptabelt.

Folkgrupperna avgör själva

Ordet eskimå, som tidigare användes som en allmän benämning för de folkgrupper som i dag kallas inuiter, uppfattas numera som kränkande av grupper bland inuiterna själva. Därför rekommenderar språkvården att man inte använder eskimå som en generell benämning på flera folkgrupper, utan använder det namn som gruppen själv vill använda (grönlänning, inuit eller ett ännu mer specifikt namn på folkgruppen). Den allmänna benämningen är alltså inuit, vilket också den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista rekommenderar.

Språket utvecklas i takt med tiden och samhällssynen, och det betyder också att ord som tidigare uppfattades som neutrala av olika orsaker kan få en negativ laddning. Därför är det viktigt att vi följer utvecklingen, inser att ord kan bli laddade, och inte använder ord och benämningar om grupper som de själva uppfattar som kränkande eller nedsättande.

Allt webbinnehåll är inte uppdaterat

Det finska ordet eskimo har gett upphov till frågan om varför det finns en artikel på tidskriften Kielikellos webbplats från 2000 där ordet eskimo rekommenderas. Det beror på att vi har valt att tillhandahålla omfattande arkiv med både nya och äldre artiklar, språkspalter och språkliga rekommendationer på Språkinstitutets svenska och finska webbsidor och på tidskrifterna Språkbruks och Kielikellos webbplatser. En del av dem är tiotals år gamla, och det betyder att rekommendationerna och språkbruket i vissa fall kan vara föråldrade. Alla våra texter är försedda med publiceringsdatum, men vi överväger om de borde förses med en ännu tydligare markering.

Tilläggsinformation

Ulla-Maija Forsberg, direktör
ulla-maija.forsberg[snabel-a]kotus.fi
0295 333 220

Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare
annamaria.gustafsson[snabel-a]sprakinstitutet.fi
0295 333 229


Tillbaka till rubrikerna