På tal om språk: Ett klart myndighetsspråk ligger i allas intresse

Innehåll

Det tredje avsnittet av podden På tal om språk handlar om klarspråk, och Bianca Holmberg intervjuar myndighetsspråkvårdarna Maria Fremer och Aino Piehl från Institutet för de inhemska språken. Maria jobbar på svenska och Aino på finska. De arbetar bland annat med klarspråk, något som ligger i precis allas intresse och påverkar oss alla, vare sig vi vet om det eller inte.

– Klarspråk är en grundläggande demokratifråga – alla ska kunna förstå den myndighetsinformation som gäller dem och känna till sina rättigheter i samhället, säger Maria som svar på frågan om varför klarspråk är så viktigt.

Aino påpekar att en satsning på ett klart och begripligt myndighetsspråk och fungerande tekniska lösningar också sparar tid och pengar för myndigheter, eftersom det gör det lättare för de flesta medborgare att själva hitta och förstå den information de behöver.

Olika experter i samma team

Både Aino och Maria är nyss hemkomna från klarspråkskonferensen Plain 2019, där de fick höra många föredrag om lyckade klarspråksprojekt på olika håll i världen. föredragen på konferensen bekräftade det som myndighetsspråkvården i Finland redan har försökt påpeka för myndigheter och andra, nämligen att det behövs samarbete mellan olika experter för att resultaten ska bli verkligt goda.

– Gemensamt för alla lyckade projekt vi fick höra om var att man hade samlat experter på både innehåll, teknik och språk som samarbetade kring projektet, i stället för att bilda en kedja där man skickar projektet som ett paket från en expert till en annan, säger Maria.

– Vi försöker påminna om att det inte räcker att involvera språkexperter och översättare i slutet av projektet, utan de måste vara med från början. Innehåll och språk är så intimt knutna till varandra, säger Aino.

Eftersom vi lever i en digital verklighet behövs också it-experter i klarspråksarbetet. Tekniken kan begränsa vad som går att genomföra och därför är samarbetet med it-sidan viktigt.

Översättningskravet är till nytta

En utmaning i Finland är våra två nationalspråk, och ofta involveras översättare till svenska för sent i processen. Det kan leda till att svenskan måste anpassa sig efter finskan på ett sätt som inte fungerar för någotdera språket. Men kravet på översättning kan faktiskt vara till nytta.

– Ofta kan översättarna upptäcka brister också i originalet. Översättningskravet är som en inbyggd språkkontroll, som vi borde utnyttja mera, säger Aino.

Maria nämner ett inspirerande exempel från klarspråkskonferensen: arbetet med den internationella klimatpanelens rapporter. Experter från olika områden jobbade i månader för att paketera budskapet på ett sätt som skulle få genomslag, och det har det ju verkligen fått på ett internationellt plan. Att göra sina tjänster bättre kräver en helhjärtad satsning, men det lönar sig i längden.

ISO-standard för klarspråk på väg

I Finland finns en lag som förpliktar myndigheter att kommunicera på ett klart och begripligt språk, men också andra stora företag, som försäkringsbolag och banker, behöver kunna kommunicera med sina kunder på ett begripligt sätt. Därför gläds Maria Fremer och Aino Piehl över att en internationell klarspråksstandard som också gäller företag är på gång. En ISO-standard för klarspråk är nämligen under arbete. Den kommer i form av anvisningar med fyra övergripande principer: innehållet ska vara relevant för användaren, användaren ska kunna hitta den information som hen behöver, kunna förstå den och använda den.

På Språkinstitutets finska och svenska webbsidor sprakinstitutet.fi och kotus.fi/virkakieli finns mer information om klarspråk. Språkinstitutet står också till tjänst med rådgivning och kurser i klarspråk på både svenska och finska.

Täckas och ännu

Vårt personliga språk är en stor del av vår identitet, och för många finlandssvenskar är vissa finlandismer viktiga för identiteten. I det här poddavsnittets inslag om finlandismer berättar Charlotta af Hällström-Reijonen om några av sina personliga favoriter: täckas, ännu och nakupelle.

Täckas används i finlandssvenskan i sammanhang som Jag täcktes inte ta mera kaka, och har inte riktigt någon motsvarighet i standardsvenskan i den här betydelsen. Täckas i Sverige är ett ålderdomligt ord som sällan används, och betyder då ”ha godheten att”, som i exemplet Biskopen täcktes närvara vid gudstjänsten.

Ännu används ofta på ett annat sätt i finlandssvenskan än i sverigesvenskan, som i meningen Jag ska ännu ta en bit kaka.

– Ännu är inte en favorit för att jag tycker att ordet är så fantastiskt, men för att jag inte kan låta bli att använda det. Det ingår i mitt personliga idiom, säger Charlotta.

Oskyldig nakenhet

Nakupelle är ett oskyldigt barnord för en naken person, och Charlotta tycker att ordet beskriver den finländska inställningen till nakenhet i bastusammanhang.

– Det är en naturlig nakenhet, man är bara nakupelle, helt enkelt, säger hon.

En "skyddsväg" erbjuder inget skydd utan är tvärtom farlig för fotgängare. Foto: Bianca Holmberg

Det är sällan som Charlotta säger sig ogilla finlandismer, men en hon har svårt med är skyddsväg, en finlandism för övergångsställe. Det beror inte på att hon personligen tycker ordet låter fult, utan på att det är missvisande: En ”skyddsväg” erbjuder inget skydd, utan tvärtom sker nästan hälften av de dödliga fotgängarolyckorna vid övergångsställen.

– Ordet finns i den nuvarande vägtrafiklagen, men i den nya lagen som träder i kraft i juni 2020 har det ersatts av övergångsställe. Orsak att fira! säger Charlotta af Hällström-Reijonen.

Ändring 3.11.2020: Rubriken och länkarna uppdaterade.