På tal om språk: Hur nyordet blippa kom in i svenskan

”Blippa kortet här” kan det stå vid betalterminalen i ett kafé. Blippa är ett exempel på ett ord som skapades i och med att ett nytt fenomen uppstod för några år sedan, nämligen den kontaktlösa betalningen. Ordet blippa kommer från blipp-ljudet som hörs när man visar kortet för apparaten.

Orden uppstår bland allmänheten

Ofta är det just så det går till när nya ord skapas. Orden uppstår bland fackfolk, i medier och framför allt i det vardagliga språkbruket. Sedan är det språkvårdens uppgift att ta ställning till de ord som har etablerat sig och ge rekommendationer om hur och när de är lämpliga att använda.

– Som språkvårdare gäller det att ha koll på språkutvecklingen, säger Anna Maria Gustafsson, som har jobbat med språket i medierna sedan 1990-talet.

Att blippa (kortet) är samma sak som att använda kontaktlös betalning.

– Betydelsen är densamma men orden har lite olika stilistisk laddning. Blippa är mer vardagligt, men det är ett bra ord som är lätt att använda, säger Gustafsson.

Blippa är ett praktiskt ord för att betala kontaktlöst. Foto: Bianca Holmberg

Finska termer, engelska ord och namnfrågor

Språkinstitutet får in många andra slags frågor än nyord. Ofta är det översättare eller personer som jobbar med svenska texter i en finsk miljö som hör av sig och behöver översättningar av finska termer. En annan vanlig frågekategori är engelska ord och hanteringen och böjningen av dem på svenska. Frågorna kan också gälla svenska uttryck och konstruktioner.

– Numera får vi in många frågor om jämställt språk, till exempel om funktionsnedsättningar och könsneutrala benämningar. Inom namnvården handlar många frågor om ortnamn, namn på myndigheter och hur varumärken ska hanteras i texter. Det som händer i samhället avspeglar sig i frågorna.

Terrass och uteservering

Finlandismen i det här avsnittet är terrass. Ordet finns också i standardsvenskan, men i finlandssvenskan används det ibland i betydelsen uteservering och då är det en finlandism. En uteservering kan vara en terrass om den plats där man sitter och avnjuter sin dryck faktiskt är en terrass, men en uteservering som består av några stolar och bord på en trottoar är ingen terrass.

Terrass i betydelsen uteservering kommer från finskans terassi, som betyder just uteservering. I finskan började terassi användas i den här betydelsen någon gång mellan 1990-talet och början av 2000-talet, och i den finska språkbanken finns exempel på sammansättningar som terassikeli och terassityöntekijä från ungefär 1990-talet och framåt.

I finlandssvenskan används ordet terrass ibland om en uteservering, som på skylten på bilden. Foto: Charlotta af Hällström-Reijonen

I samma grupp av ord som terras finns också orden altan och veranda. En altan finns på marknivå och har ett golv och ett räcke men inte ett tak, medan en veranda alltid har ett tak.