Sök på de svenska webbsidorna

Biblioteken i Helsingfors har namn som uppfyller de här kraven i och med att de innehåller ett ortnamn som lokaliserar tillsammans med beskrivningen bibliotek som talar om för besökaren vad det handlar om: t.ex. Richardsgatans bibliotek , Malms bibliotek och Tölö bibliotek . Namnet Helsingfors centrumbibliotek passar väl i det här namngivningsmönstret.

(Ortnamn skrivs ju enligt samstämmiga nordiska principer med normal stavning, medan personnamn och företagsnamn som Hufvudstadsbladet fortfarande kan använda gammal stavning.) Ett annat välkänt konstnärs- och författarnamn som inte så sällan uttalas fel är Enckell.

Stöd för denna teori hittade Rudbeck i svenska ortnamn vid Öresund som liknade Herakles, som Herhals och Herhambra. De egentliga stoderna fanns inte längre kvar, men minnet levde kvar i dessa namn. Han blev så övertygad att han senare slog fast att Herakles i själva verket måste ha varit svensk.

Sammansättningar på -bo kan i princip bildas till alla ortnamn. Möjligen finns det en liten skillnad i betydelsen: en helsingforsare känner sig hemma i Helsingfors, medan en Helsingforsbo mer neutralt bor där. En ganska klar regel tycks vara att avledningar på -are inte bildas till namn på -stad och -köping . Man talar inte om ”jakobstadare” eller ”linköpingare”.

Utöver språk och hävdvunna ortnamn, som är en kategori som gatunamn sorterar under, är också firandet av högtider, lekar, körsång, dikter och recept immateriellt kulturarv. Läs mer om immateriellt kulturarv: http://www.aineetonkulttuuriperinto.fi/sv/index och http://www.unesco.org/culture/ich/ . Maria Vidberg Spalten är ursprungligen publicerad i Finlands kommuntidning.

Ute i skärgården finns det många andra motsvarande ortnamn, t.ex. Kökars fjärden. Men ”Ahtisaaris fredsplanen” är nog inte ett tecken på att journalisten i fråga har dialektal bakgrund – det är jag tämligen säker på. Mikael Reuter Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008.

De är viktiga kulturminnesmärken, precis som gamla ortnamn. Alla minnesmärken behöver inte vara av sten. Mikael Reuter Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013. Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.

Ännu fler benämningar hittar vi i ortnamnen. Några absoluta gränser för vad som är vad finns förstås inte, men den som kallar ett grund med en diameter på några tiotal meter en ”ö” riskerar nog att bli betraktad som en landkrabba. Mikael Reuter Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008.

Namnvårdaren Maria Vidberg påminner om att namnen handlar om verkliga människor och deras liv. … Namnvård Information om namvården vid Språkinstitutet Namnvård Namnvård Namnhjälp Råd och rekommendationer om namn, namnplanering och namnbruk Idrottshallar och sponsornamn Ett ortnamns viktigaste uppgift är att identifiera orten bakom det, liksom ett personnamns viktigaste uppgift är

En sådan grupp är inbyggarbeteckningar bildade till ortnamn, till exempel helsingforsare, korsholmare, köpenhamnare . Ändelsen kan också fogas till namn på idrottsföreningar, särskilt förkortningar, HIFK:are , VPS:are . Orden periodare, utombordare och dubbeldäckare är kortord (för periodsupare, utombordsmotor och dubbeldäcksbuss).