Sök på de svenska webbsidorna
Språkinstitutets webbplats (251)
Nedan sökresultaten 211-220.
En arbetsdag som språkstöd Estniska ortnamn, småbarnspedagogik och ordval.
Tillbaka till rubrikerna Relaterat innehåll Språkpolitiska program i Norden Länkar till språkpolitiska program i Norden och Estland Språkpolitik Information om språkpolitiska program, organ och ställningstaganden Suomi–viro-suursanakirja Stor ordbok mellan finska och estniska Satsa på språk Svenska ortnamn i Estland Anvisningar om hur de svenska ortnamnen i Estland ska användas i text
Då är det också naturligt att användningen av ortnamnen respekterar dem som använder kartorna. Även i fråga om enspråkiga orter bör därför namnet på det andra språket användas, åtminstone om det är historiskt väl känt eller annars väl etablerat. Detta gäller också Åland och de delar av Sverige som syns på kartorna.
Inom namnvården handlar många frågor om ortnamn, namn på myndigheter och hur varumärken ska hanteras i texter. Det som händer i samhället avspeglar sig i frågorna. Terrass och uteservering Finlandismen i det här avsnittet är terrass . Ordet finns också i standardsvenskan, men i finlandssvenskan används det ibland i betydelsen uteservering och då är det en finlandism.
Det utmanar vår medvetenhet om ordens betydelse på flera plan. ⦠Mediespråkvård Språkvård för de finlandssvenska medierna En arbetsdag som språkstöd Estniska ortnamn, småbarnspedagogik och ordval.
Ett viktigt fall är ortnamn: namn på länder, städer, kommuner, stadsdelar och andra bosättningar är neutrer, även om samma eller motsvarande namn kan vara den -ord när de betecknar naturliga platser. Man talar alltså om det stora Sovjetunionen och det trivsamma Kronohagen, och man bor i det vackra Brunnsparken trots att man promenerar i den vackra Brunnsparken .
-ande (flera ordförande) och -ium (massmedier), genitiv av ortnamn (Orusts kommun; Borgå å men Borgås äldsta invånare) m.m. Drygt tjugo sidor ägnas frågan om stor eller liten bokstav. Bland annat rekommenderas att namnen på de svenska departementen (som motsvarar våra ministerier) skrivs med stor bokstav, t.ex. Utrikesdepartementet.
Det gäller både ortnamn i Finland och t.ex. utländska stadsnamn som Bryssel och Venedig eller namn på amerikanska delstater som Kalifornien. Men i fallet Primorsk/Björkö är frågan inte så enkel. Man kan argumentera för både det ryska och det svenska namnet. För gamla viborgare är namnet Björkö på denna ort i det avträdda Karelen säkert en självklarhet.
Dessutom skulle det stå ortnamn i rubriken, inte ortsnamn, även om också den senare formen accepteras i SAOL. Mikael Reuter Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013. Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.
Det vittnar en del ortnamn om. Ett sådant namn är Åbyälven . Älven har namn efter byn Åbyn , det vill säga ‘byn vid ån’. Det nuvarande älvnamnet är alltså sekundärt och visar samtidigt på att å ersatts av älv som beteckning på ett och samma vattendrag. Det finns också ett antal bebyggelsenamn på ‑e å ( Bureå , Luleå , Umeå m.fl.) som betecknar orter vid älvar.
Språkbruk (140)
Nedan sökresultaten 21-30