Sök på de svenska webbsidorna
Språkinstitutets webbplats (251)
Nedan sökresultaten 171-180.
Monica Äikäs Ordagrant, Hufvudstadsbladet 13.12.2013 Tillbaka till rubrikerna Relaterat innehåll Rosoll – en finlandism med ryska rötter Bakgrunden till att julens rödbetssallad kallas rosoll av många finlandssvenskar hittar man i ett ryskt dialektord som har lånats in i finskan. ⦠Ortnamn på Jul- I den nyländska, åländska och åboländska skärgården finns ett femtiotal ortnamn som
5.5.2016 1979 del 4 I slutet av år 1979 dömer Carl-Eric Thors ut finlandismen hoppeligen och ger rekommendationer om hur förleden eko- ska uttalas. 18.10 och 25.10.1979 – bl.a. om förevändningar, svepskäl och undanflykter 1.11 och 8.11.1979 – bl.a. om ortnamn och hoppeligen 15.11 och 22.11.1979 – bl.a. om ekosystem och luckvåt 29.11 och 6.12.1979 – bl.a. om gisslan 13.12 och 20.12.1979
Frågorna kan gälla till exempel ortnamn, personnamn, namn på myndigheter och administrativa enheter. Som namnvårdare vid Språkinstitutet är jag medlem i Namnvårdsgruppen i Sverige. Utbildning: filosofie doktor i nordiska språk Expertis: namnvård, namnplanering, namngivning, namnbruk
Namnvården vid Språkinstitutet De svenska och finska namnvårdarna vid Språkinstitutet ger råd, rekommendationer och utlåtanden i frågor om olika typer av ortnamn, personnamn och myndighetsnamn i Finland. Rådgivningen är avgiftsfri och ges både per e-post och telefon. På vår webbplats finns också råd och information om namn.
Vad betyder ordet ryd i personnamn och ortnamn både som sådant och i sammansättningar, t.ex. Rydberg, Östra Ryd? Har ryd samma ursprung som -rup som förekommer i södra Sverige och Danmark i namn som Kastrup, Skurup och Bedrup? T.T., Vaxholm, Sverige Namnet Tukholma kan naturligtvis inte användas i svensk text.
En grundregel vid översättning av vägnamn är att man inte ska översätta ortnamn som ingår i dem medan så kallade vanliga ord ska översättas. Eftersom Kåtnäs är ett ortnamn, och simhall inte är det, blir de finska motsvarigheterna Kåtnäsintie och Uimahallintie . Alltid är det inte lika entydigt och då är det särskilt viktigt att känna till bakgrunden till namnen.
Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige. ⦠Lucia Ursprunget till vårt luciafirande är berättelsen om helgonet sankta Lucia, som enligt traditionen led martyrdöden för sin kristna tro. ⦠Ortnamn på Jul- I den nyländska, åländska och åboländska skärgården finns ett femtiotal ortnamn som börjar på Jul-.
Leden illväder förekommer också i några ortnamn: Illvädersklintar och Illväderskläpp finns på Kökar, Illväderssveden är namnet på en skog i Terjärv och Illvädersäng ligger på Föglö. De här ortnamnen hittar man i Namnledslexikonet. En sökning på nätet visar att illväder inte är speciellt vanligt i svenskan. Synonymerna oväder, busväder och ruskväder är betydligt vanligare.
Föredragningslistan inför det första mötet den 23 juli 1942 visar att språknämnden redan på den tiden sysslade med frågor av vilka flera än i dag är aktuella, som ortnamn, lånord, och myndighetsspråk. I början samlades hela nämnden till årsmöte en gång per år.
Också vanliga ortnamn och förkortningar tas upp. Ordboken finns fritt tillgänglig på nätet. Språkinstitutet vill med invandrarordböckerna bidra till integreringen av invandrarna i vårt samhälle och samtidigt stödja dem när det gäller att upprätthålla modersmålet. Ett annat viktigt syfte är att förse tolkar och översättare med ett arbetsredskap som hittills saknats.