Svenska litteratursällskapet förvaltar dialektordbokens arkiv i framtiden
Digert dialektmaterial bevaras hos SLS när Ordbok över Finlands svenska folkmål är klar.
Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) och Institutet för de inhemska språken har undertecknat ett avtal gällande materialet i arkivet för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Donationen överlåts till Svenska litteratursällskapet senast när ordboken är klar år 2036.
För ett år sedan trädde Svenska litteratursällskapet tillsammans med Svenska kulturfonden in som finansiärer för Ordbok över Finlands svenska folkmål för att säkerställa dialektordbokens framtid. Arkivdonationen är ett led i överenskommelsen.
Trepartsavtalet mellan de externa finansiärerna och Institutet för de inhemska språken har gjort det möjligt att anställa fler redaktörer för att effektivera arbetet. Det är något som avdelningsföreståndaren för den svenska avdelningen vid Språkinstitutet, Charlotta af Hällström-Reijonen, är väldigt tacksam över:
– Bakom varje ordbok av hög kvalitet finns det en yrkesskicklig redaktion och hårt arbete. Finansieringen gör att vi kan rekrytera nya redaktörer som får lära sig det krävande hantverk en ordbok av det här slaget innebär säger hon.
Som bäst pågår rekryteringen av ytterligare en ordboksredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål i ett tidsbundet arbetsavtalsförhållande till den 31 december 2026.
Ordsedlar, böcker – och skåp
I donationen till SLS ingår över en miljon ordsedlar och värdefulla originalsamlingar med fotografier, ritningar och dialektuppteckningar. Med finns också redaktionellt material, bland annat flera hyllmeter litteratur i det handbibliotek som nu används flitigt av ordboksredaktionen i det dagliga arbetet.
Ordbokens huvudredaktör Caroline Sandström är glad över att SLS tar ansvar för att materialet bevaras för framtida användare. Hon beskriver dialektmaterialet som samlats in i Folkmålskommissionens regi som enastående:
– Det gäller i synnerhet de riktade stora originalsamlingarna från Korsnäs, Kumlinge och Tenala insamlade 1940–50. Också sammanställningen av dialektmaterialet i ordregistret för ordboken är unik, säger Sandström.
En särskild kuriositet i donationen utgör själva arkivskåpen i trä, som i tiden ritades av arkitekten Aarne Ervi för Helsingfors universitets byggnad Porthania.
SLS arkivchef Kristina Linnovaara gläder sig över att det omfattande arkivet kommer till SLS efter att dialektordboken färdigställts:
– SLS är en naturlig plats för det svenska dialektmaterialet i Finland och ordbokens arkivmaterial kommer komplettera våra egna dialektsamlingar märkbart. Tillsammans kommer de att utgöra en betydelsefull helhet för framtida forskare.
Även Språkinstitutets direktör Leena Nissilä berömmer lösningen och ser Svenska litteratursällskapet som den bästa möjliga förvaltaren av dialektordbokens arkiv när Ordbok över Finlands svenska folkmål är klar.
– Svenska litteratursällskapet värnar om den finlandssvenska kulturen och har dessutom varit med om att organisera insamlingen av dialektmaterialet. På det här sättet kommer det värdefulla materialet att finnas tillgängligt också framöver för potentiella användare, forskare och andra språkintresserade, säger hon.
Avtalet undertecknades 27.11 av Leena Nissilä och Annikki Niiranen från Språkinstitutet och Björn Teir, Kristina Linnovaara och Jonas Lång från SLS.
Fakta:
- Ordbok över Finlands svenska folkmål är en historisk dialektordbok.
- Den bygger på ett material huvudsakligen insamlat under perioden 1860–1970.
- Sedan år 2013 publiceras ordboken som nätordbok på webbplatsen kaino.kotus.fi/fo.
- Fyra tryckta band utkom 1982–2007.
- För tillfället arbetar redaktionen med artiklar på bokstaven s-.