Digitalisering av namnarkivet

Språkinstitutet digitaliserar ortnamnssamlingarna i sitt namnarkiv. De finska namnen i arkivet digitaliserades under åren 2014–2017. Under år 2017 genomfördes också ett pilotprojekt kring digitaliseringen av de svenska namnen i arkivet. Arbetet med digitaliseringen av de svenska namnen fortsätter.

Namnarkivet hör till de mest frekvent använda arkiven vid Språkinstitutet. Ortnamnssamlingarna är en ovärderlig hjälp i det praktiska namnvårdsarbete som sker vid Språkinstitutet, bland annat i samarbete med Lantmäteriverket och kommunerna. För Lantmäteriverkets del handlar det om granskning av det ortnamnsregister som utgör grunden för namnen på grundkartan. För enskilda kommuner är samlingarna till nytta vid planering av nya gatu- och vägnamn och namn på nya bostadsområden. Samlingarna innehåller också information som är relevant för i första hand namn- och språkforskare, men även för arkeologer, historiker, folklorister, naturvetare och släktforskare.

Digitaliseringen gör att samlingarna blir mycket mer tillgängliga och kan utnyttjas på ett effektivare sätt.

Processen

Digitaliseringen innebär att de cirka 3 miljoner ortnamnssedlarna skannas och att informationen på de enskilda sedlarna matas in i en databas. Sedlarna innehåller uppgifter om namnens uppslagsform, namnens uttal (för finskans del även böjning), ortens art samt uppgifter om var, när och av vem namnen tecknats upp samt eventuell annan information om orten.

Också de kartor som hör till samlingarna (cirka 10 000 hör till de finska samlingarna och cirka 1 000 till de svenska) digitaliseras och georefereras, vilket betyder att kartorna knyts till koordinatsystemet. De svenska kartorna har redan tidigare digitaliserats av Svenska litteratursällskapet.

De enskilda orternas punktkoordinater bestäms utgående från insamlingskartorna för att varje ort ska kunna lokaliseras utgående från databasen. De namn som finns i Lantmäteriverkets ortnamnsregister ges ett ortnamns-id.

Foto: Svenska litteratursällskapet

Målsättning

Det digitala arkivet ska i första hand göra existerande information tillgänglig och brukbar. När materialet finns i det digitala arkivet kan användaren se namnsedeln som en bild och hitta orten på kartan. Det blir möjligt att utföra sökningar enligt olika principer, exempelvis alla ortnamn i en viss by eller socken eller alla ortnamn med samma för- eller efterled.

En annan viktig funktion är att digitaliseringen gör det möjligt att komplettera och förbättra den information som finns. Användarna kan ge respons bland annat på om de namn som finns i arkivet fortfarande används, om orterna fått andra namn eller om de överhuvudtaget existerar längre. I det digitala arkivet kompletterar originalinformationen och den information som allmänheten fört in varandra. Eftersom den kompletterande informationen från allmänheten kan vara av varierande slag, redovisas den ändå separat så att det tydligt framgår varifrån informationen kommer. Att inkludera allmänheten i arbetet kring ortnamnssamlingarna är inget nytt fenomen inom ortnamnsforskningen eftersom namnen ursprungligen tecknats upp genom intervjuer med lokala invånare i byarna och socknarna. Nu anpassas en tidigare metod till en ny omgivning.

Fritt tillgängligt

Databasen blir fritt tillgänglig i enlighet med statsförvaltningens rekommendationer. Den placeras hos CSC, de finländska universitetens gemensamma it-center, som svarar för användargränssnittet. CSC sköter också säkerhetskopiering och långtidsbevaring.