Maj och maja

Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.

Ett av de föremål som majades var t.ex. majstången som restes till första maj. I dag är det vanligare att resa en sådan stång vid midsommar och den kallas därför mer allmänt för midsommarstång.

Månaden maj anses ha inspirerat till kvinnonamnet Maj, även om det också är en kortform av Maja, som i sin tur anses vara en nordisk barnspråksform av det bibliska Maria. Det första Maja har daterats till 1360. Det första Maj kom däremot först 1877. Ordet maja har även använts bildligt om en flicka eller en kvinna, ofta i en något nedsättande ton (jfr t.ex. slarvmaja, skvallermaja).

Namnsdag kan Maj och Maja fira på Mariadagen den 2 juli. Maj har funnits i namnsdagsalmanackan sedan 1995 och Maja sedan 1950.

Maj- förekommer även i ortnamn, t.ex. Majberget, Majholmen och Majviken. Orter på Maj- finns främst i Nyland, Åboland och på Åland. Namnen anses återgå på maj för lövkvistar eller i vissa fall på maja i betydelsen koja (bildat till finskans maja i samma betydelse). Över hela Svenskfinland finns orter som fått namn som går tillbaka på kvinnonamnet Maja, troligen syftande på någon Maja, t.ex. Majas backen, i Kronoby och Maxmo, Majas gärdan i Malax. Namnet Majstad i Helsingfors tros syfta på att studenter under några år i mitten av 1800-talet firade vårfest på en äng i området. Ängen kallades Majängen. På Majängen uruppfördes Vårt land den 13 maj 1848.

Tillbaka till rubrikerna