Rosoll – en finlandism med ryska rötter

Bakgrunden till att julens rödbetssallad kallas rosoll av många finlandssvenskar hittar man i ett ryskt dialektord som har lånats in i finskan.

I lucka 8 i vår julkalender undrade vi vad våra följare kallar julrätten som består av bland annat rotfrukter som rödbeta, potatis och morot skurna i fyrkantiga bitar och som ofta äts med rosa grädde, färgad av rödbetssaft. Av de 23 personer som besvarade enkäten valde 19 alternativet rosoll(i). En säger rödbetssallad, en sillsallat och två personer kallar rätten för sillsallad utan sill.

Ett ryskt lån

Bakgrunden till ordet rosoll(i) finns i det ryska dialektordet rossól, som ursprungligen betydde saltvatten. Det är inte helt klart i vilket sammanhang ordet har börjat beteckna rödbetssallad och sillsallad, men möjligen har betydelsen av ordet helt enkelt utvidgats till att också betyda livsmedel inlagda i saltvatten och maträtter som består av inlagda ingredienser. I finskt skriftspråk förekommer rosolli för första gången i Elias Lönnrots ordbok 1880. Från finskan har ordet sedan lånats in i finlandssvenskan, ofta i formen rosoll.

Det finlandssvenska ordet rosoll kommer ursprungligen från rassól, ett ryskt dialektord som ursprungligen betydde saltvatten. Foto: Carola Åkerlund

Finlandssvensk ordbok uppger rödbetssallad och sillsallad som möjliga allmänsvenska motsvarigheter till rosoll. Stora finsk-svenska ordboken har sillsallad som enda översättning. I Nationalencyklopedin finns både rödbetssallad och sillsallad nämnda i artikeln som handlar om julen.

Bianca Holmberg

Källor

Finlandssvensk ordbok
Kielitoimiston sanakirja
Nationalencyklopedin
Nykysuomen etymologinen sanakirja
Stora finsk-svenska ordboken
Suomen sanojen alkuperä
Svenska Akademiens ordlista

Tillbaka till rubrikerna