Till innehållet
Sök

Språkinstitutet bloggar

17.12.2018

Jultomten i Norden

Jultomten hör till de figurer som finns i alla nordiska länder, men vars namn ser olika ut i varje nordiskt språk. Traditionerna kring jultomten är däremot lika i flera länder, även om det finns undantag.

Jultomten, julgubben eller julbissen? Eller kanske julbocken? Den som skriver en svensk text om den skäggiga farbrorn som delar ut julklappar till alla snälla barn på julafton kan i vissa fall med ett enda ord avslöja varifrån hen kommer.

Tomtar, nissar, bissar

Jultomten är det allmänna namnet i Sverige, medan vi i Finland ofta förknippar tomtar med de små medhjälparna som kanske snickrar leksaker i tomteverkstaden eller smyger runt husen och kollar om barnen verkligen är snälla. I Sverige kallas de här medhjälparna för tomtenissar.

Julgubben, foto: Pixabay.
Den rödklädda jultomten är en ny tradition från USA. Foto: Pixabay

Själva julklappsutdelaren kallas av många finlandssvenskar för julgubben. En del säger julbocken och andra kanske använder julbissen, uttalat ju:lbisin. I sammansättningen ingår det dialektala orden bisse, som betyder gubbe eller man. Självklart finns det också finlandssvenskar som talar om jultomten och hans tomtenissar.

Tomte kommer från ordet tomt

Ursprungligen var jultomten dock ingen skäggig julklappsutdelare, utan en tomte var en figur som bodde på gårdarna och gjorde gott eller illa, beroende på om han var nöjd med gårdsfolket eller inte. För att blidka tomten och hålla honom på gott humör gav man honom gåvor och ställde ut mat. Särskilt på julafton var det viktigt att ge honom ett grötfat. Samma folktro fanns i Sverige, Danmark och Norge. På danska och norska heter den här tomten nisse, som är en smeknamnsform till Nikolaus eller Nils. Ordet nisse kom troligen först in i danskan och spred sig sedan till norskan och svenskan. Ordet tomte kommer mycket riktigt från ordet tomt.

Tomtefigurer, foto: Pixabay.
Ursprungligen var tomten en liten figur som bodde på gården och som det gällde att blidka för att han inte skulle ställa till med ofog. I dag förknippas tomtarna främst med julen. Foto: Pixabay

Dagens jultomte är en nyare tradition från Europa, där Sankt Nikolaus namnsdag den 6 december firades med att barnen fick presenter. Traditionen spred sig till Norden i slutet av 1800-talet. Den röda klädseln som vi ofta förknippar med jultomten i dag är en ny tradition som kommit in från USA.

Många isländska jultomtar

På norska används ordet nisse för jultomte: julenissen. På danska heter han julemanden och på färöiska jólamaður. Det isländska ordet för jultomte är jólasveinn. På Island finns det i själva verket hela 13 jultomtar, jólasveinar, som bor i bergen med sina föräldrar, två blodtörstiga, människoätande troll som heter Grýla och Leppalúði. Mellan 12 och 23 december kommer de i tur och ordning ner från bergen för att ge presenter till de snälla barnen och ruttna potatisar till de stygga.

Knäppgökar och självförvållade problem

Tomtarna förekommer också i olika uttryck i de nordiska språken. I svenskan och isländskan förekommer tomtar i uttryck för att inte vara riktigt klok. På svenska talar vi om att ha tomtar på loftet när vi menar att någon verkar tokig och på isländska betyder þú ert nú meiri jólasveinninn ”du är allt en riktig knäppgök”. På danska talar man om att nissen flytter med när man menar att självförvållade problem förföljer en om man inte tar itu med dem. På norska betyder nissen på lasset något otrevligt som man vill komma ifrån men inte lyckas bli kvitt.

Bianca Holmberg

Läs mer

Spalt av Caroline Sandström: Tomte


Tillbaka till rubrikerna