Språkteknologi tema för Nordiska språkmötet

Norden kan inte vänta på att teknologijättarna ska utveckla språkteknologi för de nordiska språken, utan vi måste ta saken i egna händer.

Sedan 1954 har nätverket för de nordiska språknämnderna (se faktaruta) arrangerat så kallade nordiska språkmöten. Det nordiska språkmötet är en konferens där språkvårdare, lexikografer, språkforskare, språkliga administratörer och andra centrala aktörer inom det nordiska språksamarbetet kan mötas och diskutera kring ett valt tema. Att konferensen är helt digital i år förvånar väl inte. Även temat kan anses vara ”digitalt”, nämligen språkteknologi.

Språkteknologi används för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, och kan handla om bland annat taligenkänning och talsyntes, automatiska textanalyser och maskinöversättning. Språkteknologi är en byggsten för artificiell intelligens.

Språkteknologi är ett av de fokusområden som Nätverket för språknämnderna i Norden lyft upp i sin strategi för åren 2020–2024. Orsaken är att språk som inte har tillgång till språkteknologi riskerar att marginaliseras.

Språkteknologi kostar men sparar också pengar

De stora teknikjättarna (till exempel Microsoft, Google och Apple) vill i första hand utveckla språkteknologi där det lönar sig ekonomiskt och ur deras synvinkel är alla de nordiska språken små eller rentav pyttesmå. Vi kan därför inte sitta och vänta på att de ska utveckla program och appar för oss nordbor som vi sedan bara kan börja använda. Det behövs en samhällelig insats. Och det kostar naturligtvis.

Men även om redskap och applikationer baserade på språkteknologi inledningsvis kan kosta en hel del att utveckla, så finns det genom dem också mycket pengar att spara för våra samhällen. Fungerande språkteknologiska verktyg ger ökad konkurrenskraft och ekonomiska fördelar, till exempel inom vård och omsorg.

Norden vill vara världens mest integrerade region, och ser sig gärna som en föregångare på många områden. Norden har allt att vinna på att med gemensamma krafter utveckla språkteknologisektorn. Vi kan och ska dra nytta av varandras kunnande och språkresurser. Och vi som talar språk som i ett nordiskt perspektiv kan kallas stora (svenska, finska, danska, norska) har ett ansvar att dela våra resurser med de språk som har färre talare.

Samordning i Norden

Nätverket för språknämnderna i Norden vill bidra till att samordna den språkteknologiska utvecklingen i ett långsiktigt perspektiv. Vi har inom vårt nätverk ett samnordiskt team, Arbetsgruppen för språkteknologi i Norden (Astin), som står redo att kavla upp ärmarna bara de ges resurser för det.

Att dela vårt kunnande med varandra står inte i strid med våra intressen. Tvärtom står det i samklang med Nordiska ministerrådets vision om ett konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden.

Charlotta af Hällström-Reijonen är under 2021 ordförande för Nätverket för de nordiska språknämnderna.

Fakta

Nätverket för de nordiska språknämnderna består av följande medlemsorganisationer:

• Institutet för de inhemska språken, Finland
• Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen, Sverige
• Språkrådet, Norge
• Dansk sprognævn, Danmark
• Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, Island
•  Málráðið, Färöarna
• Oqaasileriffik, Grönland

• Sámi Giellagáldu, Sápmi

Tillbaka till rubrikerna