Språkinstitutet bloggar
Nordiskt samarbete på 700-talet och i dag
Nordiskt språksamarbete har man sysslat med i snart 70 år, eller 1 300 år, om vi räknar från när runristarna möttes i Hedeby på 700-talet. I år möts vi digitalt, men det gör inte samarbetet mindre viktigt.
Eftersom Finland är ordförandeland i nordiska ministerrådet innebär det att Finland, dvs. Institutet för de inhemska språken, är ordförandeland för nätverket för språknämnderna i Norden.
Detta nätverk har funnits i snart 70 år, även om det gått under olika namn under olika perioder. Jag läser i Mikael Reuters utmärkta historik över de nordiska språkmötena (Språk i Norden 2009) att det första nordiska språkmötet hölls 1954 i Oslo med representanter för den norska, den svenska och de två finländska nämnderna och två professorer från Danmark. Numera är också Island, Färöarna, Grönland och Sápmi representerade i nätverket. Men visst har nordiska språkvetare mötts också tidigare. Mikael Reuter nämner de språkmöten som hölls 1937 i Köpenhamn och 1938 i Oslo och det nordiska rättstavningsmötet i Stockholm 1869. Han går rentav ännu längre tillbaka i tiden:
”En intressant återblick hade i och för sig varit att se på de nordiska språkmöten som kanske ledde till de mest konkreta och bestående resultaten, bokstavligen huggna i sten, nämligen de nordiska runristarmötena i Hedeby på 700-talet när man efter långa diskussioner och noggranna utredningar och fonologiska analyser beslutade gå över från den gamla runraden med 24 tecken till den nya med 16 tecken. Men tyvärr finns det inga referat från de mötena ...”
Men tillbaka till nutiden.
Själv är jag väldigt glad och stolt över att vi i år får hålla i ordförandeklubban, för det nordiska samarbetet ligger mig varmt om hjärtat. För mig personligen är uppdraget väldigt trevligt – jag har stortrivts i nordiska sällskap ända sedan studietiden och också haft nordiskt samarbete som en av mina arbetsuppgifter under många år av mitt arbetsliv. Och varje gång vi möts (det må sen vara i verkliga livet eller digitalt) märker jag hur mycket vi har gemensamt. Både som länder och samhällen och som institutioner och kollegor.
Tillsammans är vi starka
I den strategi som nätverket gjort för åren 2020–2024 har vi skrivit in bland annat språkteknologi och lexikografiska resurser, klarspråk, nyord, språkpolitik och flerspråkighet som fokusområden. Dessa områden är viktiga även för oss på Institutet för de inhemska språken, och nyttan av samarbetet är uppenbart.
Till nätverkets mål hör målen i den nordiska språkdeklarationen, samarbete kring konkreta språkprojekt, att upprätthålla nordisk språkgemenskap och (i fråga om skandinaviska språk) grannspråksförståelse. Ett särskilt ansvar finns också för att stärka och vårda små språk i Norden, dvs. urfolksspråk, nationella minoritetsspråk och teckenspråk.
De nordiska språknämnderna är små aktörer separat, det här gäller särskilt de mindre språkområdena men också de centralskandinaviska länderna och Finland. Men när vi slår ihop våra muskler blir vi nordbor faktiskt ganska många, över 27 miljoner. Det är inte mycket i jämförelse med Kinas eller Indiens befolkningar, men det är bra mycket mer än Finlands 5 miljoner invånare!
Den viktigaste händelsen under året är det stora språkmötet som arrangeras i augusti. Temat är språkteknologi, och vad vi kan göra för att våra nordiska språk, både större och mindre, inte ska halka efter i den språkteknologiska utvecklingen. Alla intresserade är välkomna att delta, och föredragen kommer också att publiceras i skriven form i tidskriften Språk i Norden. Mötet är digitalt, och ordnas i norska Språkrådets regi.
Charlotta af Hällström-Reijonen