Språkinstitutet bloggar
19.10.2016
Kandelabrar och hönsfrikassé
En medarbetare språkgranskade för en tid sedan ett läromedel i biologi, och ville veta om det faktiskt existerar ett sådant djur som kanadabäver. Hon skrev in kanadabäver i sökrutan i Nationalencyklopedin. NE frågade smått pompöst ”Menade du kandelaber?”
En annan kollega sökte nyligen på Oppfinnar-Jocke och fick det smått otippade förslaget ”Menade du sockerraffinaderi?” Visst är datorn fantastisk. Ingen skulle väl ens i sin vildaste fantasi koppla ihop så väsensskilda fenomen som kanadabäver och kandelaber, eller Oppfinnar-Jocke och sockerraffinaderi.
Dock händer det något i vår väldresserade hjärna när vi får sådana här helt överraskande förslag. Vi blir smått upprymda och fnissiga samtidigt som vi skakas om i vår tro på att vi har full språklig koll. Jag tror det är riktigt nyttigt för vår språkliga kreativitet, ja kanske till och med för vår världsbild, att datorn är så fåraktigt fyrkantig och klantig. Lite omskakande hjärncentrifugering är väldigt välgörande i en värld där vi tror vi har full kontroll.
Och plötsligt ser jag för min inre syn en ensam bäver, närmare bestämt en kanadabäver, sitta vid ett bord inmundigandes en delikat middag i kandelaberns fladdrande sken.
Dagen därpå söker jag på hönsfrikassé i Svenska Akademiens elektroniska ordlista. ”Menade du könsvarelse”.
Nej, kära SAOL min vän, det menade jag inte.
Pia Westerberg