Språkinstitutet bloggar
Styvt jobb att hålla reda på familjen
Familjeliv är inte alltid så lätt och många förhållanden slutar med separation.
Sina barn vill man i regel inte skilja sig från utan dessa följer med in i en eventuell ny familjekonstellation, i en ombildad familj eller styvfamilj (på finska kallad uusperhe). Vad ska den nya partnerns barn från ett tidigare förhållande kallas och vad ska de kalla sin mors eller fars nya partner vid omtal (vid tilltal använder de gissningsvis förnamnet)?
Ord på styv- som styvmor, styvbarn, styvsyskon är hävdvunna bildningar, och det är också den vanligast förekommande sammansättningstypen. Men eftersom förleden på grund av myterna om den elaka styvmodern kan uppfattas negativt föredrar en del andra benämningar.
Både plast- och bonus- förekommer som alternativa och lite vardagligare förleder och också låtsas- i viss mån. Sammansättningar på bonus- verkar vara på uppåtgående. Ordet bonus har en positiv innebörd, något gott som så att säga kommer på köpet.
Syskonen i en ombildad familj talar kanske om varandra som syster och bror i dagligt tal oavsett släktrelation. Vid behov kan de skilja på helsyster/helbror (syskon som har bägge de biologiska föräldrarna gemensamma), halvsyster/halvbror (den ena biologiska föräldern är gemensam) och styvsyster/styv bror, bonussyster/bonusbror, plastsyster/plastbror för syskon som de inte är biologiskt släkt med. De kan också tala om sina biologiska föräldrar som biomamma och biopappa vid behov. Samma benämningar kan tjäna som kontrast också mot fosterföräldrar.
Par som skiljer sig väljer ofta att gemensamt ansvara för barnen, dvs. de har delad vårdnad eller gemensam vårdnad. Det kan man ha oavsett hur man ordnar boendet. Numera är det vanligt med delat boende eller växelvis boende. Barnen bor då turvis hos mamma och hos pappa, t.ex. en vecka och en vecka. Många väljer fortfarande alternativet att barnet bor hos den ena av föräldrarna (boföräldern) och träffar den andra föräldern (umgängesföräldern) regelbundet.
Nina Martola
Spalten är tidigare publicerad i tidningen Pohjola-Norden nr 3/2013.