Språknytt
Samerna får ett permanent språkvårdsorgan
Mika Saijets ska bygga upp ett gränsöverskridande normerande organ för alla samiska språk. − Ett historiskt steg för samisk språkvård, säger det nya organets första direktör.
I juli tillträdde Mika Saijets posten som den första direktören för Sámi Giellagáldu, samernas gemensamma nordiska expertorgan för de samiska språken.
.jpg)
Sámi Giellagáldu verkar i Finland, Norge och Sverige och arbetar med språknormeringar över landsgränserna.
− Det här är en helt ny organisation och resultatet av ett tätt samarbete mellan de tre sametingen för att organisera Sámi Giellagáldu permanent, säger Mika Saijets.
Normeringsorganet för de samiska språken verkade under liknande former i ett tidsbegränsat projekt år 2013−2021. Samarbetet kring projektet var underställt Samiskt parlamentariskt råd.
− Det är ett stort steg för samiska språkbrukare att normeringsorganet blir permanent. Nu får vi äntligen möjlighet till en långsiktig planering av det samiska språkvårdsarbetet, säger Saijets.
Han betonar att det är ett historiskt steg även i ett annat avseende.
− Det är det första gemensamma organ som sametingen i Finland, Sverige och Norge någonsin har etablerat.
Leds av en egen styrelse
För Mika Saijets är det viktigt att poängtera att språkvårdsorganet inte är en fortsättning på det tidigare projektet och att han inte heller ersätter någon annan på posten.
− Till en början är det viktigt att skapa en stark administrativ grund för organisationen så att vi kan börja jobba med språkfrågor, säger han.
Finansieringen för arbetet kommer årligen från de tre ländernas respektive sameting. Det nya språkvårdsorganet lyder inte direkt under sametingen, utan leds av en styrelse på sex personer dit tingen utser två medlemmar var.
− Vi kommer att utnyttja administrativa funktioner hos sametinget i Norge men är organisatoriskt självständiga.
Rekrytering pågår
Den nya direktörens målsättning är att anställa nio språkvårdare och två administrativa medarbetare. Sedan den 1 september jobbar tre anställda på den norska sidan med syd-, lule- och nordsamiska. Saijets arbetar nu vidare med anställningsprocessen för ytterligare åtta specialexperter.
− Jag räknar med att vi kommer att börja med samma fem språk som i det projektbaserade arbetet, det vill säga nord-, syd-, lule-, enare- och skoltsamiska.
I enlighet med resurserna utvidgas verksamheten till andra samiska språk i framtiden.
− Jag tycker det är viktigt att vi har lyckats normera ortografin för både ume- och pitesamiska under projekttiden, säger Mika Saijets.
Det finns tio samiska språk i världen och en del av dem har väldigt få talare. Eftersom en heltäckande statistik saknas över antalet språkbrukare är forskare inte överens om vilka som kan anses vara levande språk. Saijets påpekar att det är viktigt att vara försiktig med att kategorisera språk som utdöda.
Flexibilitet behövs
Mika Saijets har en examen i samiska från Uleåborgs universitet. Han är ett välkänt ansikte bland många samiska tv-tittare efter att ha jobbat i över tio år som reporter på de samiska nyheterna i det nationella mediebolaget NRK.
Själv talar Saijets nordsamiska, men också lite enaresamiska, som är hans pappas modersmål. Han är bosatt på finska sidan, men pendlar till Norge och ser framför sig en organisation som behöver vara flexibel på många sätt, också när det gäller möten och kontor.
− Det är mycket som söker sina former, eftersom allt ska byggas upp från början, konstaterar han.
Text: May Wikström
Tillägg: I meningen om ortografi för samiska språk har lulesamiska bytts ut till umesamiska 21.9.2022.
Fakta om Sámi Giellagáldu
- Är från och med 2022 ett permanent språkvårdsorgan för samiska språk.
- Organet finansieras årligen av sametingen i Finland, Sverige och Norge.
- Leds av en styrelse på sex personer.
- Mika Saijets är det nya organets första direktör.
- Läs även Språkinstitutets artikel om samiska språk i Finland.