Samiska

De samiska språken hör till ursprungsspråken i Europa och är nära besläktade med de östersjöfinska språken. Sammanlagt finns det nio olika samiska språk: till den västsamiska språkgruppen hör sydsamiska, umesamiska, pitesamiska (arjeplogssamiska), lulesamiska och nordsamiska och till den östsamiska gruppen hör enaresamiska, skoltsamiska, kildinsamiska och tersamiska. Som modersmål talas umesamiska, pitesamiska och tersamiska av bara några tiotal personer, eller ännu färre.

Samiska talas i fyra olika länder, i Finland, Sverige, Norge och Ryssland. De områden i de fyra länderna som utgör samernas traditionella bosättningsområden kallas Sápmi. Beroende på hur man räknar finns det sammanlagt 60 000–100 000 samer. Cirka 10 000 är bosatta i Finland. De samiska språk som talas i Finland är enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. De har alla sitt eget skriftspråk med egen ortografi, och språken är inte inbördes förståeliga.

Samiska i Finland

Sedan 1992 har de samiska språken i Finland haft ställning som officiella språk inom samernas hembygdsområde, det vill säga i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner och i den norra delen av Sodankylä. Det innebär att samerna har rätt att använda sitt modersmål i kontakten med myndigheter och offentlig sjukvård. Vissa av skolorna i Utsjoki och Enare har nordsamiska som sitt huvudsakliga undervisningsspråk. I studentexamen kan modersmålsprovet också avläggas på nordsamiska.

Språkliga rättigheter

Samernas språkliga rättigheter slås fast i den samiska språklagen. Samiska frågor drivs av Sámediggi, det vill säga Sametinget i Finland, som är samernas högsta politiska organ och väljs vart fjärde år. I anslutning till Sametinget verkar ett språkråd som har i uppgift att följa och utveckla de samiska språk som talas i Finland. Språkrådet ger råd och rekommendationer i språk- och namnvårdsfrågor och i termfrågor och deltar i det nordiska språksamarbetet.

Olika samiska språk

Nordsamiska är det samiska språk som har flest talare och den största spridningen. Det talas av 75 procent av alla samer i Norge, Sverige och Finland. Nordsamiska är språket i Utsjoki, som är den enda kommunen i Finland med samisk majoritet.

Skoltsamer och enaresamer bor främst i Enare, som är Finlands enda fyrspråkiga kommun: officiella meddelanden ges alltid på finska, enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska.

Enaresamerna uppgår numera till cirka 600 personer och de utgör Enares ursprungsbefolkning. Deras förening Anarâškielâ servi arbetar aktivt för att återuppliva enaresamiskan och har nått goda resultat bland annat med hjälp av språkbometoden. Den går ut på att barn till föräldrar som inte själva kan enaresamiska tillägnar sig språket på daghem. Antalet unga talare har ökat.

Skoltsamerna, som också är ungefär 600 till antalet, bodde tidigare i Petsamo, men efter kriget flyttades de till Sevettijärvi och Nellim. Kulturföreningen Saa'mi Nue'tt arbetar för att den skoltsamiska kulturen ska bestå och föras vidare till nästa generation.

Samer utanför Sápmi

Över hälften av Finlands samer bor numera utanför hembygdsområdet. Bland de unga är andelen ännu högre och för barn under 10 år är siffran 70 procent. I Helsingfors, som har den största samiska befolkningen utanför det samiska området, bor det ungefär 1 000 samer. Föreningen City-Sámit samlar samer från huvudstadsregionen. Den arbetar för det samiska språkets och den samiska kulturens ställning både i det egna området och allmänt.

Även om flerspråkighet alltid har varit en del av den samiska kulturen, har många samer tappat sitt modersmål på grund av trycket från finskan. I Finland talar numera bara cirka hälften av samerna samiska som modersmål.

Det är en viktig angelägenhet inom nordiskt språkpolitiskt arbete att stödja och återuppliva de samiska språken i Norden.