Till innehållet
Sök

Finland 100 år


År 2017 firade Finland sitt 100-årsjubileum som självständig nation. Jubileumsåret till ära publicerade Språkinstitutet texter om språkliga fenomen och språkligt relaterade händelser under alla Finlands decennier som självständigt land. Vi gjorde också sex intervjuer med personer som fick i uppgift att sia om svenskan i Finland år 2117, då Finland fyller 200 år. På den här sidan finns alla de här texterna samlade.

Texterna publicerades som en del av Språkinstitutets finska temahelhet Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi.
Finland 100
Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi var en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum år 2017.


14.12.2017

Dom kan ha ersatt di i finlandssvenskan

– Normcentrum för svenskan i Finland kan ha flyttats från Helsingfors till de västra delarna av Svenskfinland, det vill säga Åboland och Österbotten, säger Camilla Wide, professor i svenska vid Åbo universitet, om svenskan i Finland år 2117.

Camilla Wide
Camilla Wide, professor i nordiska språk vid Åbo universitet.
”Svenskan i Finland kan gå två olika öden till mötes. Dagens försämrade språkklimat kan leda till att svenskan blir ett minoritetsspråk i stället för ett av nationalspråken. Den kan i så fall leva kvar som hemspråk eller liknande. Vi lever just nu i ett brytningsskede då det finns negativa tendenser bland både finsk- och svenskspråkiga i Finland, men också väldigt många positiva tendenser. Det är många som vill tala svenska och som blir glada när man talar svenska med dem. Personligen väljer jag att tro att de positiva attityderna vinner och att svenskan är en del av det finländska samhället också år 2117.

Nordens betydelse ökar

Jag kan också tänka mig att Norden blir viktigare för finländarna i framtiden, att de nordiska länderna upplever att de måste hålla ihop i och med globaliseringen. Då blir också svenskan viktigare i Finland än den är i dag.

Ju mer tvåspråkiga finlandssvenskarna blir, desto mer påverkar finskan svenskan i Finland. Men om vi fortsätter använda svenskan på samma sätt som i dag, kommer inte svenskan i Finland att skilja sig så mycket från sverigesvenskan. Skriftspråket kommer säkert att hålla sig nära sverigesvenskan precis som i dag. I det talade språket kanske skillnaderna kommer att vara större, i och med finskans påverkan, men å andra sidan kan vi i dag se att dialekterna utjämnas och talspråket närmar sig skriftspråket. Om vi håller fast vid att tala svenska och hålla språket levande kommer finlandssvenskan att ligga någorlunda nära sverigesvenskan också 2117.

Normcentrum flyttar västerut

Jag utgår från att dagens populistisk-nationalistiska perspektiv på språkpolitiken kommer att få träda tillbaka och därför tror jag att svenskan kommer att finnas kvar på universiteten. Alla branscher som har med Sverige att göra, till exempel handel och samhällsorienterade branscher, behöver svenska. Universitetsämnets framtid påverkas av hur det går för den obligatoriska skolsvenskan. Om den försvinner påverkar det säkert antalet studerande. Om Norden blir viktigare och attityderna till svenskan blir positivare kommer det å andra sidan att finnas ett behov av och ett intresse för att studera svenska i Finland också om hundra år.

Engelskan kommer säkert att påverka svenskans grammatik. Trycket från engelskan är hårt också i dag och svenskan är mottaglig. Det syns redan i vissa konstruktioner, men i framtiden har det säkert uppstått nya konstruktioner som vi inte ännu kan se. Trenden mot ett enklare och mindre byråkratiskt språk kommer att fortsätta. I Finland kanske dom har ersatt di som pronomen. Normcentrum för svenskan i Finland kan ha flyttats från Helsingfors till de västra delarna av Svenskfinland, det vill säga Åboland och Österbotten. Utvecklingen är redan på väg åt det hållet.”

Läs fler texter om Finland 2117 (på finska): Sanoin saavutettavissa: 2117

Intervjun gjordes av Bianca Holmberg

Tillbaka till rubrikerna