Månadens dialektord: aderstu

På flera håll används aderstu eller aderstuga om den närmaste granngården och ibland också om folket som bor där.

I Kumlinge har man exempelvis sagt ”så biggd dåm sä ein stuvvå i va:r ända å kalla varandra andästunas”, om folket som kom hem igen efter flykten till Sverige under Stora ofreden. Aderstu kan alltså syfta dels på själva stugan, dels människorna i den. För att förtydliga att det är personerna det är tal om, kan man också utöka ordet till aderstufolk.

"Aderstufolk" är folket i granngården eller deras stuga. Foto: Krigsmuseet

Tillsammans med aderstu har man dessutom bildat en hel del sammansättningar, som specificerar vem i den närmaste granngården man syftar på. Aderstufar eller aderstukarl är husbonden, medan aderstugumma är husmor och aderstuflicka och aderstupojke är dottern och sonen i granngårdens familj. Det här är antagligen inte så svårt att lista ut. Men vilka tror du att aderstufarsa, aderstufarse och aderstumorsa är? I Petalax och Korsnäs är aderstufarsa faktiskt granngårdens farmor, aderstufarse granngårdens farfar och i Närpes är aderstumorsa granngårdens mormor.

Sedan heter det i Esse och Pedersöre att ”arstubrö: smakar alltjämt bätär” – det vill säga att granngårdens bröd alltid smakar bättre.

Vill du läsa mer om aderstu och olika uttalsformer samt sammansättningar, kan du göra det i Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Elina Sjölinder

aderstu
aderstuga
aderstufolk
aderstubröd

Tillbaka till rubrikerna