Månadens dialektord: hörta
Min gammelmorfar lär ha ropat åt sin sverigesvenske svärson att han skulle hörta när de åkte bil tillsammans, men resultatet blev inte det förväntade eftersom svärsonen inte förstod det dialektala ordet hörta.
Ordbok över Finlands svenska folkmål kan bekräfta att det som min gammelmorfar försökte få svärsonen att göra var att stanna bilen. Hörta i betydelsen ’stanna’ har nämligen använts i Liljendal, som var min gammelmorfars födelseort, och också i många andra socknar i såväl Österbotten som i Nyland. ”Spring u:t to å hörtt bossin”, har någon till exempel sagt i Kvevlax.
Hörta kan också användas reflexivt bland annat om att hejda sig, sakta av eller akta sig. Ett exempel på den sistnämnda betydelsen kommer från Pojo där någon tydligen blivit varnad för en farlig mansperson: ”Tu ska hyrt te för an!”
En tredje betydelse av verbet hörta är att stöta emot eller snudda vid något. I Houtskär hade någon sett en häst som elegant hoppade över en gärdsgård utan att ens snudda vid den: "Hästin sprang övär gå:lin så ä (:det) int hörta heldär."
I Ordbok över Finlands svenska folkmål hittar du många fler exempel på hur ordet hörta har använts i dialekterna.
Bianca Ortiz Holmberg