Månadens dialektord: kalvdans

Vilda, glada kalvar kan dansa, och korna ger oss kalvdans att festa på.

Kor på grönbete har med åren blivit en allt ovanligare syn på den finländska landsbygden. Glädjande nog kan man på sina håll dock fortsättningsvis stöta på betande nötkreatur i det fria. Traditionellt fördes korna för första gången ut på grönbete den 18 maj, det vill säga på Eriks namnsdag som även betecknas ersmässan. Den som bevittnat ett kosläpp vet att nyutsläppta kor förefaller berusas av den friska luften så att de springer och gör vilda glädjeskutt. I Ordbok över Finlands svenska folkmål finner man belägg för att en kalvs krumsprång även kan benämnas kalvdans i bland annat Kvevlax och på Åland. I norra Österbotten finns i sin tur belägg för kudd-dans för samma fenomen. I överförd betydelse kan kalvdans också användas om uppsluppet springande och hoppande i fråga om människor.

En kalv redo att dansa. Foto: Pixabay

Men även om kalvdans kan beteckna nötkreaturens ystra frihetsdans visar Ordbok över Finlands svenska folkmål att den mer utbredda betydelsen för begreppet utgör den maträtt som tillreds av mjölken som en ko ger i från sig de första dagarna efter kalvningen. Denna feta och proteinrika råmjölk blandas med salt, socker och eventuella kryddor och görs till en ostliknande massa genom att koka eller grädda den i ugn. Ordboken ger ett flertal synonymer till maträtten men de med belägg på ett flertal orter i Svenskfinland är bland annat kalvost och kittelost. Som kuriosa kan man tillägga att ätandet av kalvdans på sina håll i Svenskfinland också har förbundits med varierande former av folktro, som bland annat att man inte ska dricka något till rätten eftersom kon i så fall kan börja sparka och kissa under mjölkningen.

• Kalvdans i Ordbok över Finlands svenska folkmål

Tillbaka till rubrikerna