Stora finsk-svenska ordboken har lagom till Svenska dagen uppdaterats med bland annat 100 nya ordboksartiklar.
En central del av ordboksarbetet är att få in nya ord och betydelser på både finska och svenska. Dessutom stryks ord som inte längre är aktuella. I år har har 40 ord strukits, framförallt på grund av att olika myndigheter bytt namn, lagts ner eller fusionerats. De nya orden kommer i främsta hand från Kielitoimiston sanakirja, Språkinstitutets ordbok över modern finska.
De nya orden kommer i främsta hand från Kielitoimiston sanakirja, Språkinstitutets ordbok över modern finska, bland dem märkämuona (blötmat, våtfoder). Andra ord har kommit in på användarnas förslag, som till exempel kestokassi (flergångskasse. Orden hiilensidonta (kolinlagring) och villiinnytys (återförvildande) kommer från Hållbarhetstermlistan, som publiceras av Språkrådet i Sverige.
– Här ser jag ett fint exempel på nordiskt samarbete och synergi och hur vi kan dra nytta av våra nordiska kolleger i stället för att uppfinna hjulet på nytt, säger ordbokens redaktör Solveig Arle.
Hon har även sett över förklaringar och exempelfraser till existerade uppslagsord – som när i hon i artikeln för lähetti bytte ut ”kuninkaan lähetti –konungens sändebud ” till ”ett bud som levererar pizzorna”.
– Arbetet med Stora finsk-svenska ordboken och andra ordböcker handlar inte bara om att lägga in nya ord. Det är också viktigt att uppdatera exempel och annat som blivit föråldrat, säger Arle.
Outi Lehtinen och Risto Widenius vid Språkinstitutet har stått för IT-expertisen i arbetet med uppdateringen.
Stora finsk–svenska ordboken redigeras vid Institutet för de inhemska språken. Den digitala tvåspråkiga ordboken har över 110 000 uppslagsord och är en av de mest använda på Språkinstitutet. Den särskilt viktig för alla som översätter från finska till svenska. Ifjol var antalet besök drygt 170 000.
Läs mer:
- Solveig Arle, artikel i Språkbruk: Användarna gör ordboken bättre
- Länk till Stora finsk-svenska ordboken