Namnvården är den del av språkvården som fokuserar på ortnamn, personnamn och offentliga namn. Namnvårdarna ger rekommendationer som gäller skrivregler, namnbruk och planering av nya namn. På Institutet för de inhemska språken finns också ett omfattande namnarkiv.
Namn är individuella och specifika. Fungerande namn är dessutom begripliga, tydliga och lätta att använda. Namnvårdens mål är en bra namnplanering som bidrar till att kommunikationen i samhället fungerar. Till namnvården hör också att bevara vårt immateriella kulturarv.
Språkinstitutets namnpublikationer innehåller information om både ortnamn och personnamn. Här finns också råd gällande stavning, använding och översättning av namn.
Språkinstitutets ortnamnssamling i namnarkivet har 3 miljoner namnsedlar på finska, svenska och samiska. Samlingen är viktig för språkforskare, namnforskare, historiker och släktforskare.
Lätt att gå på grund bland örar och skär
Vad gör kobben till en kobbe? När upphör den att kallas en häll? Och varifrån kommer benämningar som ”lot” och ”haru”?
En ö är ett landområde omgivet av vatten. Men allt det där som inte är fastland har förbryllande många olika namn.
Konstnären Maija Mendelin (Hurme) undrade över detsamma under sina seglatser för några år sedan. Det resulterade i en illustrerad artikel, där Språkinstitutets namn- och dialektexperter bidrog med sin sakkunskap.
"Varje försök att skilja och beskriva de olika arterna av holmar och grund från en enda begränsad synpunkt (...) är dömt att misslyckas", skriver Kurt Zilliacus, ortnamnsforskare med skärgården som specialområde, i Skärgårdsnamn.
Ändå finns det vissa riktlinjer som handlar om storlek, form och läget i förhållande till fastlandet. Med tillstånd från Hufvudstadsbladet kan du nu läsa artikeln i sin helhet även utan prenumeration.
Namnvårdarna vid Institutet för de inhemska språken tryggar viktiga samhällsfunktioner genom att jobba för att namnen i samhället fungerar. När trycket att hitta på ett klatschigt namn blir för stor, kan namnvården hjälpa med att hitta rätt balans.
– Offentliga namn behöver inte tävla om uppmärksamheten som namn inom den privata sektorn måste göra. Jag framhåller gärna att det kan vara en fördel, säger Maria Vidberg, svensk namnvårdare vid Språkinstitutet.