Namnvården är den del av språkvården som fokuserar på ortnamn, personnamn och offentliga namn. Namnvårdarna ger rekommendationer som gäller skrivregler, namnbruk och planering av nya namn. På Institutet för de inhemska språken finns också ett omfattande namnarkiv.
Namn är individuella och specifika. Fungerande namn är dessutom begripliga, tydliga och lätta att använda. Namnvårdens mål är en bra namnplanering som bidrar till att kommunikationen i samhället fungerar. Till namnvården hör också att bevara vårt immateriella kulturarv.
Ordlistor, förteckningar och råd om translitterering för dig som översätter eller skriver om ortnamn i Finland på andra språk.
Namnvården erbjuder både kostnadsfria och avgiftsbelagda tjänster i form av rådgivning, utlåtanden, granskningar och kurser.
Språkinstitutets namnpublikationer innehåller information om både ortnamn och personnamn. Här finns också råd gällande stavning, använding och översättning av namn.
Språkinstitutets ortnamnssamling i namnarkivet har 3 miljoner namnsedlar på finska, svenska och samiska. Samlingen är viktig för språkforskare, namnforskare, historiker och släktforskare.
Namnvårdarna vid Institutet för de inhemska språken tryggar viktiga samhällsfunktioner genom att jobba för att namnen i samhället fungerar. När trycket att hitta på ett klatschigt namn blir för stor, kan namnvården hjälpa med att hitta rätt balans.
– Offentliga namn behöver inte tävla om uppmärksamheten som namn inom den privata sektorn måste göra. Jag framhåller gärna att det kan vara en fördel, säger Maria Vidberg, svensk namnvårdare vid Språkinstitutet.
Svenskan har tiotals ord för landområden som omgärdas av vatten. Orden står sällan ensamma, de är efterleder i namn som Långskär, Algrund och Granholm. Några av namnen har sitt ursprung i finskan, som Estlotan, Kadermo och Bengtsår, där lot kommer från finskans luoto, mo från maa och sår från saari.
