Månadens dialektord: Amerika

Emigrationen till Amerika har satt sina spår i dialekterna, med allt från amerikabrev till amerikapäror.

Amerika! Detta förlovade land, Amirika, dit så många finländare flyttade under den stora emigrationen vid sekelskiftet 1800–1900. Det rådde riktig amerikafeber, ett ord som finns upptecknat i Ordbok över Finlands svenska folkmål (dialektordboken) från Esse och Houtskär. Amerikafararna var många, sammanlagt 300 000 från Finland från mitten av 1800-talet till första världskrigets utbrott 1914.

Amerikafarare 1907. Foto: Hugo Simberg, Nationalgalleriet/Finna

Emigrationen präglade uppenbarligen också livet hemma i Finland, om man läser orden i dialektordboken som har med emigrationen att göra. När amerikafararna väl kommit fram kunde de skicka till exempel amerikabrev, amerikapengar och amerikaalmanackor till sina släktingar i Finland. En kvinna som hade sin man i Amerika kunde kallas amerikaänka åtminstone i Esse, Närpes och Sideby.

Som bekant hände det också att utvandrarna kom hem igen, antingen på besök som amerikafrämmande eller för gott. Då kunde de till exempel ha med sig en amerikaklänning till sin fästmö eller fru och kanske amerikakängor till barn och föräldrar. Åtminstone i Karleby introducerade återvändarna amerikalien, en lie med kort och brett blad, och till Björköby kom amerikagränen, en prydnadsväxt vars egentliga svenska namn är cypresstörel. Någon Björköbybo fick också smaka på amerikapäror, det vill säga amerikansk potatis. I Esse kallades amerikansk rosenpotatis amiriko och i Tenala kunde man tala om amerikanare.

Bianca Ortiz Holmberg

• Se alla ord på amerika- i Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Tillbaka till rubrikerna