Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet
Språkinstitutet bloggar
15.6.2017
Går du strumpfota?
Alltid lär man sig något nytt. Jag har gått strumpfota hela mitt liv utan att veta att det numera bara är i Finland vi gör det.
För en tid sedan träffade jag en sverigesvensk som berättade att hon hade en finlandssvensk kollega som brukade använda ”speciella ord”. Hon funderade en stund på ett visst ord som kollegan använde och kom till slut på det. ”Jo! Strumpfota!” Jag visste faktiskt inte att strumpfota inte används i Sverige, så jag blev nyfiken och bestämde mig för att ta reda på hur det förhåller sig.
I Sverige har man slutat gå strumpfota, men i Finland gör vi det fortfarande. Foto: Pixabay
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) anger mycket riktigt att strumpfota numera bara används i Finland. I Sverige säger man i strumplästen eller i bara strumporna. Ett av exemplen på hur strumpfota används är hämtat ur tidningen Västra Nyland från 1980: ”Barn mår bra av att gå strumpfota.” I SAOB finns också adjektivet strumpfotad ’(som är) i strumplästen’, ’(som är) i bara strumporna’. Ordet finns hos Topelius, men är enligt SAOB ”numera knappast brukligt”.
Skomakarens läst
Vad strumpfota betyder är kanske inte så svårt att räkna ut ens för den som aldrig har hört ordet förr. Men den standardsvenska motsvarigheten i strumplästen öppnar sig inte nödvändigtvis lika enkelt. SAOB anger som etymologi att ordet läst finns i danskan (laest), isländskan (leistr) och gotiskan (laists), och betyder spår. I fornengelskan fanns ett liknande ord som betydde fotsula eller spår. På svenska betyder strumpläst ’strumpfot’ eller ’socka’.
Ordet läst förekommer också i uttrycket ”Skomakare, bliv vid din läst!”, som inte bara används om skomakare utan överfört om att hålla sig till sitt eget område. Men i det här sammanhanget är lästen ingen strumpfot utan en form av trä eller järn, formad som en fot, som skomakare använder när de tillverkar skor.
När man hör ordet finlandism associerar man kanske i första hand till enskilda ord som är typiska för finlandssvenskan, till exempel rådda, dyna och stöpsel. Men de finländska särdragen i språket återfinns inte bara på ordnivån, utan på alla nivåer i språket. …
Enligt folketymologin använde vikingarna utropet ”Lag om!” när de efter en klunk ur kannan skickade den vidare till nästa och menade att var en bara fick dricka så mycket att det räckte till alla, dvs. laget om. Detta är emellertid enbart folketymologi – och alltså inte sant. …