Skriva brev åt bergsråd

Prepositionerna åt och till bereder ofta bekymmer. Man har ju lärt sig att om man gör något åt någon så gör man det på dennes uppdrag eller vägnar. Men många talar om att ”skriva brev åt någon” i samma betydelse som ”skriva brev till någon”. Vad är rätt och vad är fel?

Brevskrivare

Prepositionerna i svenskan är erkänt besvärliga att handskas med, och en av de svåraste att definiera och precisera är just åt.

I konkret bemärkelse anger åt riktning mot:
han tittade åt vänster och tog sedan av åt höger;
hon vände ryggen åt honom;
jag går åt skogen till.
Motsvarande användning har vi i överförd betydelse:
det lutar åt konkurs för företaget;
det bär käpprätt åt helvete.
I sådana fall kan åt ibland ersättas av till (ta av till höger) eller mot (vända ryggen mot någon, gå mot skogen) – även om dessa inte betyder helt samma sak som motsvarande fraser med åt.

***

En annan huvudbetydelse är den som aktualiseras i frågan. Prepositionen används här för att ange någon eller något som är föremål för en handling eller till vars fördel eller nackdel något sker. Här är gränsen mellan åt och till mycket svår att dra. I vissa fall kan båda användas i samma bemärkelse, i andra fall kan bara den ena komma i fråga, och i enstaka fall leder de två prepositionerna till skilda betydelser.

Bl.a. vid verb som ge, skänka och räcka samt säga, ropa och skrika kan åt och till användas utan någon egentlig åtskillnad. Jag ska ge den till Lisa och jag ska ge den åt Lisa betyder samma sak, och man kan lika gärna säga något åt som till någon.

***

Menar man däremot att man skriver ett brev till någon så kan man inte i allmänsvenskt språkbruk använda prepositionen åt. Detsamma gäller ringa. Det finlandssvenska och kanske framför allt österbottniska bruket av åt i uttrycken ”skriva åt” och ”ringa åt” är alltså inte rekommendabelt om man vill uttrycka sig helt korrekt.

Som frågaren antyder används åt i stället för att ange att man gör någon en tjänst eller uträttar något på någon annans vägnar. Man kan t.ex. tala om att tvätta bilen åt någon. På samma sätt kan man posta ett brev åt någon, skriva ett brev åt någon och ringa ett samtal åt någon, allt i betydelsen ’för någons räkning’. Och det är ju något helt annat än att posta ett brev, skriva eller ringa till någon.

På samma sätt kan vi skilja mellan betala åt och betala till. Vi kan säga att ett företag betalar parkeringsböterna åt sina anställda, men böterna betalas till polisen eller vem det nu kan vara som uppbär dem.

Vissa uttryck kan faktiskt vara tvetydiga, t.ex. köpa åt. Jag kan köpa en bok åt min fru i akt och mening att ge den åt henne, men jag kan också köpa den åt henne för att hon skall ge den åt någon annat. I det senare fallet köper jag den alltså för hennes räkning och på hennes uppdrag.

***

Statsråd, ekonomieråd, justitieråd osv. förstår säkert alla. Men högsta rådet är bergsråd. Jag hittar ingen kombination som passar in.

Rådlösa VIP

De många rådstitlarna som hederstitlar är som bekant något typiskt för Finland. De få rådstitlar som fortfarande förekommer i Sverige är ämbetstitlar – t.ex. ett kommerseråd är i Sverige en högre ämbetsman i kommerskollegium och ett skolråd är en avdelningschef vid skolöverstyrelsen.

Också bergsråd har tidigare i Sverige varit titeln för en ämbetsman, nämligen en ledamot av bergskollegiet, ett ämbetsverk som fanns i Sverige från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Att bergskollegiet hade en så stor betydelse hängde samman med att bergshanteringen spelade en central roll för Sveriges industri.

Vi i Finland har sedan övertagit de svenska rådstitlarna och gjort dem till hederstitlar, bland vilka bergsråd står högst i rang, uppenbarligen för att också ledamöterna av det gamla bergskollegiet stod högt i rang i den tidens industrisamhälle.

Tilläggas kan att det också i Finland finns rådstitlar som direkt följer med ett visst ämbete. Bland annat medför vissa högre tjänster på skolstyrelsen automatiskt titeln skolråd, och ledamöterna av Högsta domstolen bär titeln justitieråd.

Mikael Reuter