Till innehållet
Sök

Språkinstitutet bloggar

7.2.2014

Nyord och retronymer

Publiceringen av nyordslistorna har fått allt större uppmärksamhet i medierna. De listade orden väcker diskussion i de sociala medierna och orden analyseras såväl i morgonsofforna på tv som vid kaffeborden.

Nyordslistorna är ändå inte listor över etablerade nya ord i svenskan. De är heller inga listor över ord som språkvårdarna eller någon annan myndighet valt att ge någon sorts officiell stämpel. Listorna fungerar helt enkelt som en spegling av året som gick, och de visar framför allt på vårt behov och vår lust att ständigt skapa nya ord. Vissa av nyorden är visserligen här för att stanna, medan andra är mer tillfälliga gäster.

De flesta orden på nyordslistorna har introducerats via medierna och de speglar ofta det gångna årets nyhetshändelser. På nyordlistan från 2013 hittar man t.ex. orden hästlasagne och e-cigarett. Många av orden säger också en hel del om den tid vi lever, t.ex. selfie, 5:2-diet, mobilmissbruk och carpa. Ordet carpa ska för övrigt inte uppfattas som en svensk motsvarighet till finskans karpata. Det svenska carpa är härlett ur latinets carpe diem som betyder fånga dagen.  Att carpa betyder helt enkelt att passa på att njuta, att ta tillfället i akt och göra något trevligt. Det finska karpata motsvaras på svenska av t.ex. äta lågkolhydratkost.

En grupp nyord är de så kallade retronymerna. En retronym är ett ord som bildas när det tidigare standardordet för en viss sak får en utvidgad betydelse och i stället börjar beteckna något nytt. Då behövs ett nytt ord som syftar bakåt på det gamla. Ett exempel på en retronym är tjock-tv som uppstod efter att platt-tv blev standarden och ordet tv kom att beteckna den nya typen av tv-apparater. För att syfta på äldre tv-apparater behövdes då ordet tjock-tv. Exempel på andra retronymer är papperstidning, snigelpost, fast telefon och vinylskiva.

Årets nyordslista innehåller också en retronym: linjär tvLinjär tv står för tv-tittande i den betydelsen vi är vana att uppfatta det, dvs. att man tittar på tv enligt programtablån. Numera kan man titta på tv också på andra sätt, dvs. på webben närhelst det passar en och man kan välja sina program precis enligt vad man känner för. Att titta på tv innebär alltså inte längre alltid att man bänkar sig i soffan med chipsskålen t.ex. en viss tid varje fredagskväll. Titta på tv kan man göra när som helst, bara man har en dator, en telefon eller en surfplatta.

Anna Maria Gustafsson

Ordagrant, Hufvudstadsbladet 7.2.2014


Tillbaka till rubrikerna