Språkinstitutet bloggar
Havregryn är inte samma sak i Finland som i Sverige
Frukosten har potential att bli en förvirrande historia på båda sidorna om Östersjön, i alla fall om den innehåller havre.
”Havergrynsgröt är dock det bästa jag om morgonen kan få”, brukar min 96-åriga mormor citera läseboken som hon hade i skolan på 1930-talet (och nej, haver- är inte ett skrivfel). Nämnda gröt kan väl fortfarande räknas till en av nationalfrukostarna i Finland. Huvudingrediensen i gröten kan köpas i alla tänkbara former och förpackningar och tillredas på allt från under en minut till minst en halv timme, beroende på vilken typ av havre man använder.
Grynen är flingor i Finland
En googling visade att ordet havregryn faktiskt används olika i Finland och Sverige. På förpackningar med de valsade och pressade havregryn som är de vanligaste i butikerna står det ofta (men inte alltid) havreflingor här i Finland. Även när man googlar ordet havreflingor kommer de här förpackningarna upp först på finländska sidor. Hela korn som bara skalats verkar ofta kallas för havregryn. I Sverige tycks havregryn däremot användas om de valsade och pressade flingorna, medan de hela kornen kallas för hel havre.
Det är kanske inte alltför långsökt att anta att finskans kaurahiutale har påverkat den finländska användningen av havreflingor. Hiutale betyder just flinga (jämför snöflinga – lumihiutale).
Flingor direkt ur paketet
I Sverige syftar havreflingor i sin tur på den typen av färdigt tillverkade frasiga frukostflingor som vanligen hälls upp i en skål direkt ur paketet och äts med mjölk. Det här förekommer på finländska sidor också, men inte riktigt lika frekvent. Naturligtvis finns även en uppsjö av vad som verkar vara mer varumärkesrelaterade namn på frukostflingor gjorda på havre, både i Finland och Sverige. Havrepuffar, havrekuddar, havrefras och havregott är några exempel.
Bianca Ortiz Holmberg