Ett mer formellt finlandssvenskt ord är bänkskuddardag eller bänkskuddargille. Det är en dag då glädjen och spralligheten flödar. Abiturienterna klär ut sig på olika fantasifulla sätt, åker omkring på stan i lastbilar prydda med mer eller mindre fyndiga deviser och kastar godis till alla nyfikna som samlats för att titta på.
Ordet bänkskuddardag innehåller det gamla verbet skudda, som betyder ’skaka av, befria sig från’. Verbet kommer ursprungligen från det medellågtyska schudden, ’skaka’. I nutida svenska används skudda bara i uttrycket skudda stoftet av sina fötter ’ge sig av från orten’, ’rymma från en besvärlig situation’. Uttrycket kommer ursprungligen från Bibeln, där Jesus uppmanar sina lärjungar att lämna orter där de inte blir väl mottagna.
Det verkar troligt att verbet skudda i ordet bänkskuddardag syftar på att gymnasisterna den dagen slutgiltigt och med eftertryck befriar sig från skolbänken, de ”skakar av sig” bänken efter att ha nött den under många långa skolår. Friheten hägrar!
Det är oklart om den finska eller den svenska benämningen har kommit först, men en intressant detalj är att det finska penkinpainajaiset ursprungligen i första hand förknippades med den restaurangkväll som avslutade den festliga dagen. Bänken var alltså då snarast en restaurangbänk, inte en skolbänk.