Ju närmare
valet vi kommer, desto större blir intresset för opinionsmätningar (eller opinionsundersökningar)
som visar hur stort stödet för ett parti är (eller vilket väljarstöd ett parti har).

En valrörelse
är, enligt Svensk ordbok, ”verksamhet inför ett politiskt val som huvudsakligen
är inriktad på att vinna röster”. Ordet kan användas om sådan verksamhet i
allmänhet, eller så kan man syfta på den valrörelse som bedrivs av ett visst
parti. Under valrörelsen ordnas flera valdebatter, det vill säga
paneldiskussioner där kandidater från olika partier får argumentera för sina
åsikter. En valutfrågning kallas det när medierna ställer samma frågor till
flera kandidater så att väljarna får jämföra hur de svarat. Om vi är osäkra på hur
vi ska rösta kan vi testa någon av de många valkompasser (inte
”valmaskiner”) som sammanställs av olika medier.

Vi som
röstar är väljare (inte ”röstare”). Vi kan rösta på valdagen eller i förhandsröstningen.
I vallokalen
(inte ”röstningsstället”) får vi en valsedel (eller röstsedel) på vilken vi antecknar
numret på den kandidat vi vill rösta på. Det finns alltid några som röstar
blankt
och ganska många soffliggare som inte röstar alls. Efter
att vi röstat blir vi kanske intervjuade för en vallokalsundersökning med
syftet att ge en första prognos om valresultatet.

Det blir
intressant att se hur stort valdeltagandet (inte
”röstningsprocenten”) blir i vår. Det blir också spännande att se hur mycket
stödet för de olika partierna skiljer sig i de olika valen. När väljare röstar
på olika partier i olika val kallas det röstdelning.

Oberoende av så kommer vårluften att
fyllas av tal om val – och ju klarare vi talar och skriver, desto bättre förstår
vi varandra. Börja med det viktigaste och använd gärna mellanrubriker, listor,
figurer och diagram. Tänk på att också vanliga dagstidningsartiklar är svåra
att förstå för många. I Sverige har Studieförbundet Vuxenskolan gjort en kurs som
innehåller nyttiga tips för alla som vill skriva lättläst om politik: Bli en lättläst
politiker
.

Det viktigaste är att du tänker på
vad du vill ha sagt, och vem som är mottagaren. Då blir det också lättare att
ge tillräckligt med information utan att det blir för långt. Med varje
välskriven text kan du som skribent bidra till ökad förståelse av vårt samhälle
och vår demokrati – valet är ditt!

Maria Fremer

Spalten är ursprungligen publicerad i Kommuntorget.

Dela