En slags eller ett slags?
En del frågor är klassiker som återkommer gång på gång. Hit hör till exempel den fråga som jag nyligen fick: Heter det en slags person eller ett slags person? Många har lärt sig att det är fel att säga en slags person eftersom slags är ett t-ord. Det stämmer att det tidigare betraktades som mindre acceptabelt, men numera kan slags betraktas som en oböjlig bestämning till exempelvis ett substantiv. Då kan man böja övriga bestämningar enligt satsens huvudord, i det här fallet person: en slags person, vilken slags person. Och naturligtvis fungerar det fortfarande bra att böja bestämningarna enligt ordet slags: ett slags person, vilket slags person.
Inte sällan gäller frågorna ordval. Senast besvarade jag en fråga om ordet audition. Är ordet gångbart på svenska, i betydelsen provsjungning eller provspelning? Svaret blev ja. Definitionen i Svensk ordbok lyder: ’arrangemang varvid kandidater till roller i ett sceniskt verk e.d. agerar på prov’.
Invandrare – neutralt eller laddat?
Frågor som de två föregående går ganska bra att besvara genom att slå upp i ordböcker och handböcker och dra slutsatser av det, men vissa frågor som kommer kräver också andra källor. Det gäller till exempel hur olika grupper ska omtalas. Den senaste frågan av det här slaget jag fick var en som gällde ordet invandrare. Är ordet neutralt eller laddat? Kan det användas i en akademisk uppsats? För att kunna besvara den frågan fick jag ta både ordböcker och webben till hjälp. I ordböckerna fick jag definitionen av invandrare och på de olika webbsidorna hittade jag exempel på hur och i vilka sammanhang ordet används. I sådana här fall är också språkbanken Korp till stor hjälp. Där kan man söka i material från olika tider och olika källor och avgränsa sökningen bättre än på webben i stort, till exempel för att få en bättre uppfattning om vilken stilvalör ord har. Dessutom diskuterade jag frågan med en kollega, något som vi språkvårdare ofta gör för att resonera oss fram till lösningar och för att vi har kunskaper om olika ämnesområden.
I fallet invandrare blev svaret att ordet i sig inte kan betraktas som laddat, även om diskussionen om fenomenet invandring kan vara laddad. Invandrare används till exempel av olika myndigheter i helt neutrala sammanhang. Därför kunde jag rekommendera frågeställaren att använda ordet i sin uppsats.
Mysteriet nystas upp
Att besvara språkfrågor får mig att känna mig som en detektiv. Jag börjar nysta upp mysteriet genom att leta efter ledtrådar i olika källor, knyter ihop trådarna och ber vid behov en kollega utvärdera resultatet. Sedan har jag den angenäma uppgiften att leverera lösningen på problemet till en oftast tacksam och glad kund.
Till slut ett litet PS, på tal om källkritik: Det här med att googla sig fram till svar är en komplicerad historia. Läs mer om källkritik i Nina Martolas språkspalt Att googla språket.
Bianca Holmberg