Avledningsändelser kallas ändelser som läggs till ett ord för att skapa ett nytt ord (stolthet till stoltlösning till lösa osv.) En produktiv ändelse i svenska är -are. Den kan fogas till de flesta verb för att beteckna den som åstadkommer det som verbet betecknar.

Yrken och sammansatta ord

De mest typiska grupperna är ord som avser yrken som lärare, snickare, programmerare och ord som syftar på personer som gör något ofta, till exempel idrottare, ryttare, rappare. Gränsen dem emellan är flytande.

Ryttare är ett typiskt -are-ord: det syftar på någon som gör något ofta. Foto: Pixabay/Neel Shakilov.

Ändelsen kan också användas för att bilda sammansatta ord. Vanligast är det med sammansättningar som går tillbaka på transitiva verb, alltså verb som har objekt, (initiativtagare – ta initiativ, biltillverkare – tillverka bilar) eller partikelverb (inhoppare – hoppa in, uppköpare – köpa upp). Men det finns också andra relationer mellan förledet och verbet: fartsyndare syndar genom att hålla för hög fart, gatuförsäljare bedriver sin handel på gatan, nattvandrare vandrar om natten, rökdykare går in i rökfyllda lokaler, storskrytare skryter mycket, toppryttare hör till toppskiktet i sin gren och yxmördare använder yxa som tillhygge.

Redskap och apparater

Exemplen hittills har alla syftat på personer, men -are kan också användas som benämning på redskap och apparater och till och med ämnen, till exempel avbitare, potatisskalare, gräsklippare, torktumlare och mjukgörare. De kan även vara benämningar på djur och växter: passgångare, flugsnappare, marktäckare.

En grupp ‑are-avledningar har substantiv som bas. En sådan grupp är inbyggarbeteckningar bildade till ortnamn, till exempel helsingforsare, korsholmare, köpenhamnare. Ändelsen kan också fogas till namn på idrottsföreningar, särskilt förkortningar, HIFK:areVPS:are.  Orden periodare, utombordare och dubbeldäckare är kortord (för periodsupare, utombordsmotor och dubbeldäcksbuss). En trerummare är en trerumslägenhet och en femsetare en match i fem set. I den här gruppen är en aktion inte på samma sätt för handen som i verbavledningarna.

Specialiserad betydelse

Ståuppare kan antingen vara kortord för ståuppkomiker eller en avledning av verbet ståuppa. Snarlika bildningar är förståsigpåare och gåpåare där ändelsen hängts på partikeln.

Det finns några ord på -are som ser ut som vanliga sammansättningar men vars betydelse specialiserats, nämligen bladvändare, kioskvältare och nagelbitare. En bladvändare är, förutom en person som vänder blad åt en musiker, en bok som man sträckläser för att den är så spännande eller intressant. Nagelbitare syftar på en spännande tillställning eller situation. Ordet kan därtill avse en person som vanemässigt biter på naglarna. Kioskvältare används om en bok som blir en försäljningssuccé, eller med ett par andra ‑are-ord storsäljare eller bästsäljare.

En funderare syftar normalt på en fundering och sällan på personen som funderar.

Dela