Ordet sisu segrade i Språkinstitutets tävling, och i sin kommentar till resultatet slår direktören Ulla-Maija Forsberg fast att ordet fungerar både på finska och svenska. Och så är det. Sisu är är ett av de få ord som lånats in i svenska från finska. Det återfinns som uppslagsord i svenska ordböcker och som förklaring ges uthållighet och kampvilja. Det påpekas dock att ordet särskilt förknippas med finländare.

Internationella och typiskt finska företeelser

Ett ord som har en direkt motsvarighet på svenska och som lika gärna kunde gälla svenska förhållanden är metsä ’skog’. Utanför nationsgränserna går också begreppet demokratiavaje ‘demokratiskt underskott’.

Ordet sauna ‘bastu’ låter sig i och för sig problemfritt översättas till svenska, men finsk bastukultur skiljer sig definitivt från svensk (i den mån man alls kan tala om svensk bastukultur). Sauna finns som lånord i många språk, t.ex. i både engelska och tyska. Bastukulturen är nära förknippat med löyly, ett ord som också är med på topplistan. Det finns ingen svensk ordmotsvarighet och exemplet heittää löylyä översätts i Stora finsk-svenska ordboken dels med det finlandssvenska kasta bad, dels med en beskrivande fras ‘ösa/hälla/stänka vatten på stenarna/bastuugnen/bastuaggregatet’.

Bastun är nära förknippad med finländsk kultur och finskans "sauna" finns mycket riktigt med bland topporden i tävlingen om det mest finländska ordet. Foto: Pixabay

Svärs görs det väl på alla språk och en finsk svordom som har kommit med på topplistan är perkele. Som substantiv betecknar ordet djävulen och som grov svordom skulle det väl närmast motsvara satan på svenska, men det råder inte något ett till ett-förhållande mellan sättet att använda svordomar på olika språk.

Supande i bara kalsongerna

Ordet sinivalkoinen betyder ‘blåvit’ eller ‘blå och vit’ men talar man om blåvitt i Sverige går de flestas – åtminstone de sportintresserades – tankar förmodligen till det legendariska laget IFK Göteborg, inte till den finska flaggan och finländska idrottslag.

Alkoholbruk är inte förbehållet finländare men bara i Finland tar man sig en kalsarikänni (“kalsongfylla”). Gissningsvis förekommer det också i Sverige att man sitter hemma och super för sig själv i bekväm hemmastass eller i bara kalsongerna, men det är synbarligen inte ett begrepp som behövt ett eget ord som etikett.

Talspråkliga och dialektala drag

De två sista orden på tio i topp-listan är inga “ordboksord”. Elähän är rent grammatiskt 1 person singularis av ett nekande verb med partikeln -han påhängd och med talspråkligt-dialektalt uttal,  elä i stället för det standardspråkliga älä. Elähän hätäile kunde översättas med t.ex. ta det lugnt och elähän nyt med vad säger du, det menar du inte.

Att no niin har kommit med på tio i topp-listan har uttrycket säkert delvis ståuppkomikern Ismo Leikola att tacka för. Han har gjort en känd monolog där han lägger fram att no niin är finskans viktigaste ord. Han sätter in det i tänkta kontexter och ger det ett tjugotal olika betydelser med hjälp av olika betoningar. No niin inleder yttranden och kan motsvaras av t.ex. jaha, nå ja, nå, ok.

Nina Martola

Dela