När vi lär oss nya element fogar vi in dem i ett mönster vi minns från tidigare. Men språk är inte matematik, och därför är mönstret inte alltid regelbundet. I dag ska jag ta upp en oregelbundenhet i språkmönstret. Det gäller det lilla ordet rätt.
För en tid sedan fick jag en fråga om uttrycket för rätt syften. Frågeställaren hade hittat uttrycket i en text och undrade varför det inte stod för rätta syften. Ordet syften är ju en pluralform, och då borde adjektivet rätt också böjas i plural, resonerade frågeställaren. Det heter ju till exempel för dolda syften och för egna syften. Ja, hur förhåller det sig egentligen med ordet rätt?
Mina efterforskningar gav som resultat att ordet rätt inte uppför sig riktigt som andra bestämningsord. Det heter faktiskt för rätt syften. Frasen har samma betydelse som den definita (bestämda) frasen för de rätta syftena, men rätt står oböjt när frasen saknar markörer för bestämdhet, det vill säga när den inte har fristående bestämd artikel (de) och ordet syften inte har bestämd slutartikel (-a). Det heter också till exempel rätt saker, rätt personer, rätt tyska böcker i betydelsen ’de rätta sakerna’, ’de rätta personerna’, ’de rätta tyska böckerna’.
Samma sak gäller i singular: rätt syfte, rätt svar, rätt tysk bok betyder detsamma som det rätta syftet, det rätta svaret, den rätta tyska boken. I singular kan rätt i vissa fall också användas med obestämd artikel i indefinit betydelse: ett rätt svar. I plural finns det ett fall där ordet rätt måste böjas utan att betydelsen är definit, nämligen om ordet föregås av ett attribut: flera rätta syften, några rätta lösningar.
När ordet rätt används oböjt fungerar det på samma sätt som ordet fel. Det heter ju till exempel fel syften, fel tyska böcker. Skillnaden är dock att fel har en mer begränsad användning än rätt och inte kan böjas i något sammanhang. Det finns en del andra ord som liksom rätt kan användas oböjda i fraser med indefinit form men snarast definit betydelse, trots att de annars kan böjas. Det gäller åtminstone höger, vänster och galen i fraser som höger sida, vänster ben, i galen ända, där betydelsen är ’den högra sidan’, ’det vänstra benet’, ’i den galna ändan’. Men i motsats till rätt används dessa ord oböjda bara i singular.
Ordagrant, Hufvudstadsbladet 20.10.2014