Årets Hugo Bergroth-pris går till projektet Skrivande skola. Projektet har involverat 8 fokusskolor och en pilotskola, 350 lärare och 2 500 elever i årskurserna 7–9 under tre år och hade sitt slutseminarium bara en knapp vecka innan priset offentliggjordes.
Projektledaren och modersmålsläraren Annette Kronholm är mycket glad över priset och säger att det framför allt är betydelsefullt eftersom det lyfter just skrivfrämjandet.
– För läsfrämjande finns det många projekt på nationell nivå och sedan i fjol har vi också en nationell läskunnighetsstrategi. I Finland har det däremot varit mer tunnsått med skrivfrämjande projekt, säger Kronholm.
Alla lärare är skrivlärare
Skillnaden mellan att jobba för skrivandet och läsandet är enligt Kronholm att skrivandet kräver mer.
– Som lärare måste man jobba mer och också våga visa sitt eget skrivande. Vi har jobbat med genrer i stället för skolans enskilda läroämnen och det kräver mer av lärarna, särskilt som alla lärare inte är skrivlärare.
Det unika med projektet Skrivande skola är bland annat att lärare inom alla ämnen varit med och lyssnat på föreläsningar av Kronholm, skrivit texter och sedan tagit praktiken vidare till sina elever. Det är inte bara modersmålslärare som är skrivlärare.
Som lärare måste man jobba mer och också våga visa sitt eget skrivande
– De mest utmanande ämnena har varit konst- och färdighetsämnena, men just inom de här ämnen har vi försökt lyfta upp betydelsen av skrivandet också för de elever som har svårt med att skriva och läsa och inte alls gillar det.
Kronholm påpekar att även de elever som väljer en praktisk utbildning och senare jobbar med ett praktiskt yrke behöver kunna skriva.
– Vi får inte tappa greppet om de elever som kanske väljer en praktisk utbildning för att slippa skriva och läsa! Alla yrkesutbildningar och nästan alla yrken i dag är ändå skriftburna och vi går en dyster framtid till mötes om vi inte tar tag i det här i tid, säger Kronholm.
Unik ämnesöverskridande skrivhandledning
Det mest konkreta resultatet som projektet har utmynnat i är boken Verktygsbacken, en handledning med teori för lärarna och praktiska övningar för eleverna som ska kunna användas för att stärka skrivandet också i skolor som inte varit med som projektskolor. Kronholm säger att Verktygsbacken är unik på så sätt att det inte har funnits något motsvarande ämnesöverskridande material tidigare.
– Tanken är att lärarna ska kunna läsa teorin, ordna studiecirklar och bilda ett team som leder själva skrivarbetet på skolan.
Projektet Skrivande skola har bland annat resulterat i Verktygsbacken, en handledning för att främja skrivandet i skolor.
Den respons som Kronholm har fått från skolorna har varit positiv. Hon har hört lärare berätta att tjafsandet i klassen inför skrivuppgifter har minskat, liksom tendensen som en del elever haft att utmana skrivkonventionerna genom att använda någon olämplig font eller förstora den för att få texten att verka längre.
– Genreperspektivet har skapat ett lugn och gett ramar som eleverna vet att de ska hålla sig inom. De skriver enligt texttyp, inte som de tror att en viss lärare vill eller för att nå ett visst betyg.
Förhoppning: trygga ramar och mindre stress
Kronholms förhoppning för framtiden är att projektet i förlängningen landar just i tryggare och tydligare ramar för eleverna. I dag är prestationskraven stora och många elever känner ångest inför allt de måste klara av. Kronholm hoppas att verktygen som projektet ger ska utmynna i mindre stress och ångest för eleverna. Hon har redan sett det hända i sin egen skola, Topeliusgymnasiet i Nykarleby, där hon genomförde ett liknande projekt med början 2013.
– Hela kollegiet jobbade genrepedagogiskt med skrivande och det märktes när studentproven kom: de studerande gick trygga in i examen eftersom de kände att de skulle fixa det. Verksamhetskulturen i skolan hade förändrats – i stället för panik inför provvåren upplevde de studerande att de hade verktyg för att kunna visa vad de lärt sig.
Hugo Bergroth-priset på 5 000 euro delades ut på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag på Hanaholmen i Esbo den 16 maj. Samtidigt tilldelades fotbollsspelaren Tim Sparv priset Språksporren på 1 000 euro för sina insatser för att främja särskilt barns och ungas läsning. Prissummorna är donerade av Svenska kulturfonden.
Bianca Ortiz Holmberg