Det brukar sägas att klara och väldefinierade termer och begrepp bidrar till att göra texter begripliga. Det är säkert helt korrekt, men det räcker inte med väldefinierade termer om läsarna inte känner till termerna och inte heller vet var de kan kontrollera definitionerna.
Det känns gott att lägga sig i blöt för det man tror på säger en finlandssvensk politiker med övertygelse.
Familjeliv är inte alltid så lätt och många förhållanden slutar med separation.
Särskrivning av sammansättningar hör till de språkvårdsfrågor som fått mycket uppmärksamhet under en ganska lång tid. Exempel av typen lång hårig dam, sjuk sköterska, skivad kalv lever är legio.
För en tid sedan sändes en tv-intervju med den svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Ingves, som är född i Österbotten, fick då bl.a. frågan om vilken hans hemort är.
Språket är ett fascinerande fenomen som angår alla. När som helst kan man i sin vardag stöta på skojiga formuleringar.
Då och då får den svenska språkvårdsjouren vid Institutet för de inhemska språken frågan vad en ”rinkka” ska kallas på svenska.
Vi som talar svenska i Finland lever i en översatt värld. Vi är omgivna av översatta texter, allt från skyltar, förpackningstexter och bruksanvisningar till tidningstexter och myndighetstexter.
På finska har det skapats ett inhemskt ord, puhelin, för de apparater som används för att samtala med folk över längre avstånd (jfr puhua ’tala’).