Bottenlösa bottnar och uppskärrade tjädrar
Språket är ett fascinerande fenomen som angår alla. När som helst kan man i sin vardag stöta på skojiga formuleringar.
Språket är ett fascinerande fenomen som angår alla. När som helst kan man i sin vardag stöta på skojiga formuleringar.
Då och då får den svenska språkvårdsjouren vid Institutet för de inhemska språken frågan vad en ”rinkka” ska kallas på svenska.
Vi som talar svenska i Finland lever i en översatt värld. Vi är omgivna av översatta texter, allt från skyltar, förpackningstexter och bruksanvisningar till tidningstexter och myndighetstexter.
På finska har det skapats ett inhemskt ord, puhelin, för de apparater som används för att samtala med folk över längre avstånd (jfr puhua ’tala’).
Ofta hör man människor som kommit i kontakt med nordiska språk beklaga sig över hur svårt danska är att förstå. Det låter som om danskarna talade med en potatis i munnen, brukar de elakaste säga.
Språket förändras. Det innebär att också språknormerna och språkrekommendationerna måste förändras, vare sig vi vill det eller inte.
Är det någon annan än biskopar som hälsar på genom att "visitera"? Monica Äikäs reder ut saken.
Berit Sjöman tar upp en viktig fråga i sin kolumn ”För evigt farväl till yrkesutbildningen” i Arena 3/2009. Hon beskriver modersmålslärarnas besvärliga situation inom yrkesutbildningen: