Digital nordisk klarspråkskonferens den 27–28 mars 2025
Tema: När vi möter juridiskt språk i vardagen
Inför lagen är alla lika, men alla behärskar inte det språk som lagarna skrivs på. Klyftan mellan vardagsspråk och juridiskt språk upplevs som stor, och konferensen belyser forskning och erfarenheter kring detta.
Konferensen är gratis och ordnas enbart digitalt. Anmälan öppnar nästa vecka.
PROGRAM
Torsdagen den 27 mars kl. 12.00–16.40
Anne Ketola: Drawing Justice: Comics as Tools for Legal Literacy. (Plenarföredrag.)
Images are often used to support text comprehension, for example in school books and user manuals. But can we use images to improve the comprehensibility of legal and administrative documents? This presentation introduces the Graphic Justice research project (2020–2024) that examined whether complex documents such as employment contracts and social welfare documents could be simplified by presenting them as comics. The presentation discusses the potential and the challenges of using visual communication methods with low-literate or illiterate target users. What is lost, and what is gained when we translate words into images?
Marianne Liisberg: ”Betal din restskat nu, og få den ud af verden” En kvalitativ receptionsundersøgelse af tre breve om restskat fra Skattestyrelsen, 2024.
I maj 2024 sendte Skattestyrelsens kommunikationsafdeling tre forskellige versioner af det samme brev ud til cirka 100.000 danske borgere som alle skyldte mellem 3000 og 23.0000 kr til staten (restskat). Brevet var ment som en servicemeddelelse: Målet var at få flere borgere til at betale deres restskat inden den 1. juli samme år for på den måde at spare dem for ekstra renteudgifter. I dette oplæg vil jeg præsentere resultaterne af en receptionsundersøgelse af de tre brevversioner baseret på materiale fra 14 kvalitative interviews med danske borgere.
Sanne Petersen & Anne Nørrelund Larsen: Klar kommunikation på tværs af den fællesoffentlige hjemmeside borger.dk.
Borger.dk fungerer som én samlet indgang til offentlige myndigheder i Danmark. Ca. 200 myndighedsredaktører med forskellige fagligheder skriver og redigerer tekster til hjemmesiden. Så hvordan sørger vi for, at borgeren bliver mødt af et enkelt, korrekt og forståeligt sprog på tværs? Redaktionen for borger.dk har lavet en ny skrivevejledning og uddanner både kommunikationsfolk og jurister i principperne bag, når de skal skrive på borger.dk. Vejledningen lægger vægt på det borgerrettede sprog og på at strukturere tekster på en måde, så også svage læsere kan være med. Hør om de skriveråd, som brugertest klart har vist fungerer godt for læseren.
Jon Christian Fløysvik Nordrum: Språk for demokrati og rettsstat – rettsspråk på samisk og tegnspråk.
«Språk for demokrati og rettsstat» er et prosjekt ved det juridiske fakultetet i Oslo. To viktige delprosjekter er utvikling av rettsspråk, juridiske ordlister og oversettelse av grunnloven til samisk og tegnspråk. Jon Christian Fløysvik Nordrum er førsteamanuensis og leder for prosjektet.
Assia Chelagma: Klarspråk på tvers: Tolkens rolle og dilemmaer i møte med juridisk fagspråk i domstolene.
Innlegget utforsker dilemmaer tolken møter når juridisk fagspråk skal gjengis på tvers av språk og rettskulturer, og hvor langt tolkens ansvar strekker seg for å skape forståelighet. Gjennom eksempler belyses disse dilemmaene, og strategiene tolken bruker for å balansere forståelighet og presisjon.
Halldóra Jónsdóttir: Tolkens forskellige roller ved afhøringer.
Foredraget handler om tolkens forskellige roller ved afhøringer afhængigt af situationen. Som tolk bliver man tit hentet til afhøringer af vidner og mistænkte, både ved politirazziaer og efter anholdelse på politistationer. Her er tolkens rolle mere kompleks end i retssalen og dette kalder på ændret sprogbrug.
Fredagen den 28 mars kl. 10.00–13.15
Maria Bylin: Enhetlighet vs kvalitet i svensk lagtext. (Plenarföredrag.)
I det svenska regeringskansliets granskningskansli arbetar språkexperter och jurister tillsammans för enhetlighet och kvalitet i lagtext. Det är de två viktigaste idealen för vår språkvårdande verksamhet, och oftast leder de till samma resultat. Men precis som i all språkvård kan dubbla ideal leda till att vi ser två olika uttryck som idealiska ur varsitt perspektiv. Föredraget handlar om vilka argument som används när kvaliteten kommer i konflikt med enhetligheten.
Maria Fremer & Lieselott Nordman: Att förstå författningsspråk.
På konferensen talar Maria Fremer och Lieselott Nordman om projektet Att förstå författningsspråk (Säädöskielen ymmärtäminen) – hur förstår olika läsare språket i lagar, vad skapar frustration och vad kan vi göra för att förbättra förståelsen?
Stefan Johansson: Klara och tydliga domar från Högsta domstolen.
Högsta domstolens huvuduppgift är att leda rättsutvecklingen. För att på bästa sätt kunna göra det krävs att domstolens avgöranden är tydliga för de som ska tillämpa avgörandena samt för parter och allmänhet. Högsta domstolen arbetar ständigt med att utveckla såväl hur avgörandena ska utformas som hur de ska kommuniceras och göras tillgängliga. Som ett led i det arbetet anordnade domstolen 2022 tre möten med representanter för advokater, domstolar, media, myndigheter, åklagare och universitet.
Paneldiskussion med nätverket Klarspråk i Norden.
Om föredragshållarna
Anne Ketola (PhD) works as the Principal Investigator in the Contract Language research project, Tampere University. Her background is in Translation Studies, but her recent research has focused on the accessibility of legal language, visual communication methods, as well as design methods that support the comprehension of legal language. In addition to her academic publications, she has written a practical guide on designing accessible images for picture communication (Selkokuvaopas, Kaatra & Ketola 2023, developed in collaboration with The Finnish Centre for Easy Language).
Marianne Liisberg er uddannet i sociologi og lingvistik fra EHESS, Paris, og ph.d. fra Aarhus Universitet med en afhandling om magt og diskurs i sociale konflikter mellem staten og civile aktører i Frankrig og Danmark. Marianne underviser til daglig i fransk virksomhedskommunikation på Aarhus Universitet. I foråret 2024 indledte Marianne et forskningssamarbejde med Projekt ”Godt sprog” i Skattestyrelsen.
Sanne Petersen er seniorspecialist og redaktør på borger.dk. Hun har arbejdet med webkommunikation siden 2001 og har fra 2008 været med til at forme borger.dk, som det fremstår i dag – blandt andet som projektleder af forsiden og andre nye kommunikationsformer på hjemmesiden. Hun har arbejdet med at omsætte lovsprog til klart sprog på borger.dk og gennem årene været med til at forme de redaktionelle retningslinjer, der i dag ligger til grund for tekstproduktionen ude i de ressortansvarlige myndigheder, på borger.dk.
Anne Nørrelund Larsen er kommunikationskonsulent og redaktør. Som en del af redaktionen for borger.dk arbejder hun som borgernes ambassadør for at sikre en enkel, klar og korrekt kommunikation på tværs af hjemmesiden. Anne har været tovholder på udarbejdelsen af en ny skrivevejledning for borger.dk, der har fokus på det let tilgængelige sprog og den gode tekststruktur. På skriveworkshops underviser hun løbende redaktører fra de ca. 40 myndigheder, der skriver til borger.dk. Det gør hun med udgangspunkt i de skriveråd, som skrivevejledningen indeholder.
Jon Christian Fløysvik Nordrum forsker innen lovgivningslære og forvaltningsrett. Han har omfattende erfaring som leder og medlem av offentlige utvalg. Han er førsteamanuensis og leder for prosjektet «Språk for demokrati og rettsstat» ved det juridiske fakultetet i Oslo.
Assia Chelagma er jurist og statsautorisert tolk i arabisk. Hun har erfaring som rettstolk i domstolene og har også jobbet med utforming av avgjørelser gjennom sitt arbeid i Trygderetten og Utlendingsnemnda. I tillegg har hun inngående innsikt i utrednings- og lovgivningsprosesser fra sin rolle som utvalgssekretær.
Halldóra Jónsdóttir er leksikograf og ordbogsredatør på Árni Magnússon-instituttet for islandske studier. Hun har kandidatseksamen i dansk sprog og litteratur fra Københavns Universitet og har virket som sproglærer, translatør og tolk i årtier.
Maria Bylin är fil.dr. i nordiska språk. Hennes forskning har handlat om grammatik, språkvård och språkideologier. Hon har arbetat som universitetslektor på Stockholms universitet och som språkvårdare i svenska på Språkrådet. Sedan två år tillbaka är hon språkexpert i Regeringskansliet, med lagtext som främsta arbetsområde.
Maria Fremer disputerade 2018 på en sociolingvistisk undersökning om tilltalets utveckling i svenskan, och arbetade 2017–2023 som språkvårdare med inriktning på myndigheters språk och klarspråk, först vid Språkinstitutet i Finland och sedan vid Språkrådet i Sverige. Sedan 2024 arbetar hon som översättare vid Folkpensionsanstalten. Hon har varit medlem i Statsrådets svenska språknämnd 2017–2022 och i arbetsgruppen för den senaste upplagan av handboken Svenskt lagspråk i Finland (2023).
Lieselott Nordman är universitetslektor i svenska språket och svensk översättning vid Helsingfors universitet. Hon disputerade på en avhandling om lagöversättning till svenska i Finland (2009). I sin forskning har hon intresserat sig särskilt för juridisk översättning och juridiskt språk, men också för språkliga landskap, professionella språkidentiteter, språkskapande och finlandssvenskt teckenspråk. I arbetet som universitetslektor undervisar hon i bland annat facköversättning, juridisk översättning och professionellt skrivande, och under många år undervisade hon blivande jurister i juridisk svenska. Hon är sedan 2022 medlem i Statsrådets svenska språknämnd.
Stefan Johansson är sedan 2016 domare i Högsta domstolen och bred erfarenhet från olika funktioner i rättsväsendet och statsförvaltningen. Han har varit rätts- och expeditionschef i Justitiedepartementet, domare i hovrätten och uppträtt som Riksåklagarens representant i Högsta domstolen. Stefan Johansson har varit ordförande i ett antal statliga utredningar och var under flera år ledamot i Klarspråksnämnden.
Nätverket Klarspråk i Norden har arrangerat nordiska konferenser om klarspråksfrågor sedan 1998. Nätverket består av fem språkinstitutioner i Norden: Dansk Sprognævn (Danmark), Kotimaisten kielten keskus/Institutet för de inhemska språken (Finland), Árni Magnússon-institutet för isländska studier (Island), Språkrådet (Norge), och Institutet för språk och folkminnen (Sverige).
Finland är huvudarrangör för konferensen år 2025.
Konferensen ordnas i samarbete mellan Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst).