Checkar, kuponger och sedlar

Reuters ruta 27/6 2007

För någraveckor sedan fick vi i tidningen läsa om ett system med ”skolsedlar” somförekommer eller i varje fall planeras i Sverige och som underlättar förföräldrarna att välja skola för barnen. Vilka vägar den uppgiften hade gåttinnan den publicerades är svårt att säga, men faktum är att några skolsedlarinte finns eller diskuteras i Sverige – där kallas företeelsen skolcheckar.

Av någon outgrundlig anledning tycks vi iFinland ha en förkärlek för sedlar av olika slag: lunchsedlar, kultursedlar, servicesedlar,värdesedlar och alltså skolsedlar. I den betydelsen används sedel nästan aldrigi Sverige. Man talar om lunchkuponger (vilket säkert är rätt vanligt åtminstonei allmänspråket i Finland), servicecheckar (till exempel för kommunalhemtjänst), värdecheckar (som man till exempel kan få när man gör stora inköp)och skolcheckar.

Den finlandssvenska fäblessen för sedlar ärnaturligtvis inte så outgrundlig som jag antydde ovan. Orsaken är den gamlavanliga: på finska talar man om seteli, och då måste det ju heta sedel påsvenska, tycker man. Servicesedlarna har till och med kommit in ilagstiftningen. Ett helt kapitel i sociallagen, tillkommet 2003, handlar omkommunala servicesedlar som kan användas för att köpa tjänster av privataserviceproducenter.

Att en sådan finlandism har kommit in ilagstiftningen så sent som för fyra år sedan kan ha att göra med hur man läseroch tolkar de belägg man hittar på webben. Googlar man på ”servicesedel” påwebbsidor i Sverige så hittar man förvisso över tjugo belägg, och det kan iförsta taget ses som ett stöd för att ordet kan användas också i Finland. Menser man närmare på de svenska beläggen handlar de flesta om olika slags följesedlarför apparater och annat som ska på service. De få fall som motsvarar vårakommunala servicesedlar ska jämföras med flera hundratal belägg påservicecheckar som kan användas i hemtjänsten.

I fråga om de kommunala servicesedlarna ärslaget uppenbarligen redan förlorat, men i de fall då vi har valmöjlighet voredet önskvärt att man också i Finland kunde gå in för checkar och kuponger som iSverige, för att undvika ytterligare onödiga finlandismer.

Ett sådant fall ser ut att vara aktuellt. Enligten notis i Hbl förra veckan förbereds ett förslag om skattefria ”kultursedlar”som arbetsgivarna kan ge sina anställda. Låt oss hoppas att de blir kulturcheckar innan de kommer in ilagstiftningen.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.