Det tar lång tid

Reuters ruta 18/1 2008

Isvenskan har vi många verb som uttrycker att något har en utsträckning i tiden.För det finska verbet kestää ger till exempel Stora finsk-svenskaordboken de svenska verben vara, pågå, fortsätta, fortgå,fortfara, hålla på, dröja och räcka; till dem börman lägga ytterligare ta. Men de här verben har naturligtvis delvisolika betydelse, och de konstrueras lite olika.

En mycket utbredd finlandism, som är vanligockså på Åland, är att ta kombinerasmed adverbet länge. ”Tar det längeinnan vi är framme?” kan man säga i Finland, eller ”Det tar länge att ladda nerde här bilderna”. Men så säger man alltså inte i Sverige, utan ta kombineras alltid med lång tid: ”Tar det lång tid innan vi ärframme?”, ”Det tar lång tid att …” Så tycker jag vi ska uttrycka oss också ifinlandssvenskan.

De andra verben däremot kan kombineras med länge. Julen varar länge, ett krig kanpågå eller fortgå länge och det tycks dröja länge innan vi får en ordentligvinter i år.

Också räckakan konstrueras med länge, men vi skavara medvetna om att det oftast har en annan betydelse än pågå, dröja, ta och så vidare. Räcka används i svenskan mest om att vara tillräcklig, alltså atträcka till: batteriet räcker i flera veckor, de här pengarna räcker inte länge.De fall då det används i en betydelse som närmar sig ’pågå’ hör snarast tillundantagen: pratstunden räckte länge och vi hade det trevligt.

Ordet dröjahar likaså en lite annan betydelsenyans än de mer neutrala ta, vara, pågå. Säger man att något dröjde ett par dagar så antyder man oftaatt det gick långsammare än väntat, vilket inte behöver vara fallet om mansäger att det tog ett par dagar ellervarade ett par dagar.

När det som tar lång tid uttrycks med enatt-sats är det i praktiken bara tasom gäller. Det tar lång tid attskriva en språkspalt som den här, så det dröjerlänge innan den är färdig och arbetet varareller pågår länge. Ändå inser jag attjag inte har lyckats fånga upp alla betydelsenyanser i fråga om de här verben.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.