Ett stort glas öl på uteserveringen

Reuters ruta 16/6 1999

När sommaren kommer är det många helsingforsare som föreslår varandra att de skall dricka ett stop öl på någon terrass. Men vad de sedan i själva verket gör är att de dricker en halv liter öl ur ett plastglas, sittande på en helt vanlig trottoarservering.

Att dagens helsingforsare (och säkert en hel del andra finlandssvenskar) så ofta använder ordet terrass i den allmänna betydelsen ’uteservering’ och stop i betydelsen ’stort glas (öl)’ beror på semantisk påverkan från finskan, där terassi och tuoppi har fått just de här betydelserna – uppenbarligen dock i relativt sen tid.

Terrassen alltid upphöjd

Ordet terrass, som vi har lånat från franskan, har på svenska två betydelser. Den första och ursprungliga betydelsen är en plan avsats i ursprungligen sluttande eller ojämn terräng (terrass är liksom terräng bildat till fra. terre, lat. terra ’jord). Vinrankor odlas t.ex. ofta på terrasserade sluttningar. Den andra betydelsen, som får ses som överförd, är ett plant tak (vanligen med skyddsräcke) som används på samma sätt som en balkong eller en altan. Vi talar ju till exempel om takterrasser och solterrasser. Denna senare betydelse har sedan utvidgats så att ordet också kan användas om andra upphöjda plana konstruktioner, alltså mer eller mindre liktydigt med altan.

Eftersom uteserveringar framför allt tidigare ofta var uppbyggda som ett slags altaner, har det finska ordet terassi som sagt genomgått ytterligare en betydelseutveckling och kan numera användas också om sådana uteserveringar som inte utgör altaner. Så fort man ställer ut några plaststolar på gångbanan utanför en restaurang eller ett kafé och serverar öl eller kaffe där så blir det alltså en ”terassi”. Men detta gäller bara på finska. Det svenska terrass – liksom franskans terrasse och engelskans terrace – har inte den betydelsen. I stället talar vi alltså om uteserveringar eller trottoarserveringar. Det tycker jag vi skall fortsätta göra också på finlandssvenska.

Ett stop – stort med handtag

Att dricka öl ur stop är däremot ingen ny företeelse – snarare tvärtom. Det är nämligen så att ordet stop på svenska avser ett mycket stort dryckeskärl, vanligen med handtag och lock. Det kan vara gjort av t.ex. tenn, trä, keramik eller glas. En fingervisning om hur stort det från början har varit får vi av att stop också är ett äldre rymdmått motsvarande ca 1,3 liter.

Ett liknande dryckeskärl är sejdeln, också den en bastant ölmugg i keramik eller glas med handtag och någon gång också fällbart lock.

De halvlitersglas – ofta rentav av plast – som vi får framför oss på uteserveringarna, är däremot varken stop eller sejdlar, utan rätt och slätt stora glas. I Sverige beställer man en stor stark eller en stor mellanöl, men praktiskt taget aldrig ett stop, eftersom krogarna sällan numera serverar öl i stop. Också ordböckerna bekräftar att ordet stop mest används historiskt, inte om dagens förhållanden.

Det nya bruket av terrass och stop i finlandssvenskan togs för första gången upp av Mickel Grönroos i Språkbruk 3/1997. I den nya Stora finsk-svenska ordboken, som vid det laget hade kommit ut, uppmärksammas problemet inte. Terassi översätts där utan kommentarer med terrass, och för tuoppi ges stop, sejdel eller stånka men inte stort glas.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.