Firabel

Reuters ruta 26/7 2013

De flestafinlandssvenskar – åtminstone i södra Finland – känner väl till ordet firabelmed betydelsen ’extraknäck, arbete vid sidan av det ordinarie jobbet’ (oftastav samma slag som det ordinarie jobbet) och det motsvarande verbet firabla.Tidigare var det väl främst hantverkare och verkstadsarbetare som firablade,det vill säga utanför arbetstiden utförde arbete för egen räkning på sinarbetsplats – med eller utan arbetsgivarens tillstånd. En typisk yrkesgrupp somi dag firablar på egen tid är fast anställda översättare, men uttrycketförekommer fortfarande också bland hantverkare – ibland med bibetydelsen’svartjobb’.

Att firabel och firabla inte används och förstås iSverige vet också de flesta språkligt medvetna finlandssvenskarna. Men få kännertill ordens intressanta bakgrund, även om Finlandssvenskordbok innehåller en hänvisning till det tyska Feierabend.

Slår man upp firabeloch firabelsarbete i Hugo Bergroths Finlandssvenska från början av1900-talet visar det sig att ordet som sådant inte då uppfattades som enfinlandism, bara uttalet och stavningen. Den ”högsvenska” motsvarigheten varenligt Bergroth fyrabens(arbete), ochdetta bekräftas av Svenska Akademiens ordbok (bandet i fråga tryckt 1926) därbåde fyraben och fyrabensarbete förekommer som uppslagsord, dock med tillägget ”ifråga om äldre förhållanden”. I dag är emellertid orden totalt okända iSverige.

Det tyska Feierabendavser närmast en ledig kväll, tidigare främst helgdagsafton. ”Feierabendmachen” betyder att ta sig ledigt för kvällen, och på danska finnsmotsvarigheten fyraften då man slutarjobba och kanske tar sig en fyraftensbajer(alltså en öl). Också det äldre svenska fyrabenavsåg enligt SAOB den tid på aftonen då hantverkare upphörde med sitt arbete,och också själva ledigheten (i en text från 1729: då hantverkaren ”har hiordtfijrabend, så går han ut och tager sig et stop öhl”).

Ur de här uttrycken utvecklades sedan begreppet att arbeta på fyraben (med den finländska variantenfirabel), dvs. efter det ordinariearbetet, och sammansättningen fyrabensarbete/firabelsarbeterespektive verbet fyrabla/firabla. Småningomersattes åtminstone i finlandssvenskan firabelsarbetemed det enkla firabel – en finlandismsom är klart vardaglig och som uppenbarligen används allt mindre särskilt blandyngre personer. Vi som fortfarande använder firabeloch firabla ska självfallet göra detmed urskillning, men lite synd vore det ju om en finlandism med så intressantkulturell bakgrund skulle dö ut.

I äldre finlandssvenska har firabel också använts i betydelsen ’ fest, firande’, men denbetydelsen verkar i dag vara utdöd.

Mikael Reuter 

mikael[at]undala.fi

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid  Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.