Förbehåll eller specialvillkor – inte ”randvillkor”

Reuters ruta 17/1 1992

Det finns ett finskt ord som på senare tid har dykt upp i den politiska debatten, och framför allt nu i dagarna i debatten om Finland och EG. Det är ordet reunaehdot. I våra tidningar har det översatts med ”randvillkor” och ”ramvillkor”. Själv tycker jag att ”randvillkor” låter konstigt, som något slags perifera villkor, medan det tydligen är fråga om centrala villkor som borde ställas för vårt eventuella EG-medlemskap. Vad skall vi använda för ord på svenska?
Villkorist

Det finska ordet reunaehdot är som politiskt uttryck något diffust till innehållet. Det är ursprungligen fråga om en matematisk term, och som sådan motsvaras det på svenska av just randvillkor. Termen avser speciella villkor som måste uppfyllas för vissa ekvationer o.dyl. (jag har fått en förklaring av en matematiker, men vågar mig inte på någon närmare definition). I och för sig är ordets betydelse i matematiken i varje fall sådan att det är ganska rimligt att det används i överförd bemärkelse om något slags centrala villkor.

Enligt uppgifter från mina finska kolleger har reunaehdot tidigare använts i allmänspråket ungefär i betydelsen ’yttre villkor eller ramar som begränsar en viss verksamhet eller en viss plan’. Det har alltså här varit fråga om en annan betydelse än den som nu är aktuell i samband med EG-debatten.

Under de senaste dagarna har ordet fått en nästan explosionsartad spridning, genom att det har använts framför allt av statsminister Aho och andra centerpartister i en betydelse som närmar sig ’oeftergivliga krav’. Andra debattörer har snarare använt det ungefär i betydelsen ’tilläggsvillkor’.

Även om vi väl teoretiskt sett kunde tänka oss att låna in den matematiska termen randvillkor i en motsvarande betydelse också i svenskan, håller jag med om att detta inte är lämpligt. Jag har diskuterat frågan med många personer både i Finland och i Sverige, men ingen vill vidkännas randvillkor i den aktuella betydelsen, och knappast någon utanför matematikernas krets känner till vad den matematiska termen innebär. Det är alltså uppenbart fråga om ett ord som en svensk läsare eller lyssnare inte förstår eller kanske rentav missförstår, och sådana ord är ju inte särskilt funktionella.

I samband med EG-diskussionen har man på svenska i motsvarande fall talat om särskilda förbehåll eller specialvillkor – bland annat just när det har gällt Finlands och Österrikes situation.

Det intressanta är här att svenskan har ett ord förbehåll vid sidan av villkor och reservation, medan finskan bara har ehto och varaus. Det är inte omöjligt att man har tagit till ordet reunaehdot just för att få ett ord som motsvarar förbehåll – naturligtvis inte på grund av det svenska ordet, men för att det behövs en viss precisering av det mer allmänna ehdot.

I samband med EG-förhandlingarna är det alltså lämpligast att översätta reunaehdot med förbehåll eller specialvillkor (som Finland måste förhandla sig till om vi skall kunna gå med). I andra sammanhang kan vi i stället översätta det med t.ex. (yttre) villkor, (yttre) ramar eller oeftergivliga krav. Men randvillkor tycker jag vi skall reservera för matematikerna.

Mikael Reuter

(öppnas i ett nytt fönster, du flyttar till en annan tjänst)

Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.

Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.