Första hjälpen i tidigt stadium
Reuters ruta 19/2 1988
Bland annat Röda korset ordnar ”förstahjälpskurser” och man talar i Finland om ”förstahjälpsstationer”, men varför första hjälp eller förstahjälp då det enligt svenskans regler borde heta första hjälpen som i Sverige? Man säger ju inte heller ”Röda kors” eller ”första gata till höger”.
I medicinska texter och broschyrer i Finland har man börjat ”konstatera sjukdomar i ett tidigt skede”. I originaltexter på svenska har jag sällan eller aldrig stött på sjukdomsskeden, utan sjukdomar verkar ha olika stadier. Dessutom upptäcker eller diagnostiserar man för det mesta sjukdomar. Skede verkar för övrigt ha blivit allenarådande för stadium, fas, etapp etc. (I det här skedet kan vi inte säga när första byggnadsskedet är färdigt).
Frågvis
När det gäller första hjälpen är det två saker som är påfallande i finlandssvenskt språkbruk: för det första att uttrycket oftast står i obestämd form (första hjälp), och för det andra att det mycket ofta ingår som första led i sammansatta ord. Dessutom verkar det som om det över huvud taget användes oftare och i en vidare betydelse än i Sverige.
Vi kan till en början slå fast att det uttryck som används i Sverige alltså är första hjälpen i bestämd form. Så står det på förpackningar med förnödenheter för första hjälpen och så står det i instruktioner och böcker av typ medicinsk handbok.
För det andra kan vi konstatera att man tydligen inte använder sammansättningar med förstahjälp(en)- som förled i Sverige. I stället talar man om t.ex. kurser i första hjälpen – helt i linje med att man är mera återhållsam med långa och tunga sammansatta ord i Sverige än hos oss. Alternativt används andra uttryck, t.ex. akutmottagning (i den mån det motsvarar förstahjälpsstation).
Men om vi nu nödvändigtvis vill bilda sammansättningar med första hjälpen som förled, så blir resultatet faktiskt enligt svenska ordbildningsregler just av typen förstahjälpskurs och förstahjälpsstation. Vi kan jämföra med t.ex. svartabörsaffär (svarta börsen), rödakorssyster (Röda korset) och rundabordskonferens.
Det kan hända att det i själva verket är sammansättningarna av den här typen som har lett till att också det enskilda uttrycket oftast har obestämd form (första hjälp) i finlandssvenskt språkbruk. Men det kan också hända att det helt enkelt uppfattas som något obestämt och allmängiltigt – att ge första hjälp är som att resa i första klass. Jämför också engelskans ”first aid” utan bestämd artikel.
Oberoende av alla förklaringar kvarstår i varje fall faktum att det allmänt gångbara svenska uttrycket är första hjälpen, och att man i Sverige inte använder sammansättningar med detta uttryck som förled. Den som vill undvika provinsialismer bör följa det allmänsvenska språkbruket också i detta avseende.
Det överdrivna bruket av ”skede” i finlandssvenskan är ett exempel på hur ett ord kan breda ut sig på bekostnad av andra ord som har samma eller nästan samma betydelse. Orsaken är uppenbar: finskan har här ett ord, vaihe, som används i alla de aktuella betydelserna, och då tar man slentrianmässigt till ett och samma ord också i svenskan.
Vi skall alltså inte glömma bort den rikedom av synonymer och alternativa uttryck som vi har i svenskan. Förutom stadium, fas och etapp kan man nämna moment och steg; dessutom är det ofta bättre med enkla uttryck som än så länge, just nu i stället för t.ex. ”i det här stadiet”.
Vad beträffar upptäcka, diagnosticera och konstatera sjukdomar så har de väl alla sin speciella betydelse och användning. Men menar man upptäcka eller diagnosticera skall man förstås inte tala om konstatera. Konstatera avser i detta sammanhang närmast att man har misstänkt något och fått det bekräftat (läkarna kunde i går konstatera att hon verkligen hade cancer).
Mikael Reuter
Mikael Reuter var språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken åren 1976–2008. Reuters rutor publicerades i tidningen Hufvudstadsbladet under åren 1986–2013.
Observera att en del av rekommendationerna kan vara föråldrade.